Nu har Jenny kommit hit igen, det känns riktigt bra. Jag märker att mitt humör stiger uppåt, ganska så betydligt, med henne i närheten. Även fast jag inte direkt är världens mest pratglada, men några skratt har kommit fram i alla fall.
Vänner är den bästa medicinen som finns för en Kajje med hjärtesorg. Jag är väldigt tacksam för alla mina fina kompisar som finns här och bryr sig.
Love you guys.
onsdag 30 december 2009
tisdag 29 december 2009
MEN JOBBIGA LIV.
Att ens fundera på att ha en asgrym dag var verkligen att ta i för mycket.
Den här dagen har varit så långt ifrån asgrym som det kan bli.
Men jag har lyckats hålla masken ända till i kväll. Det är väl alltid något.
Den här dagen har varit så långt ifrån asgrym som det kan bli.
Men jag har lyckats hålla masken ända till i kväll. Det är väl alltid något.
KAFFE, HANDDUKSTURBAN OCH LITE LUGN.
Som sagt, ny dag nya tag.
När jag vaknade för ett tag sen så tyckte jag att det kändes lite bättre. Det kanske det gör också, förhoppningsvis. Men jag ska nog inte ropa hej för tidigt.
Jag vill ju fortfarande mest att det här bara är en elak dröm. Inte så underligt med tanke på att han gjorde slut i förrgår. Men ändå, faktiskt, jag tror det känns lite bättre, men väldigt lite.
Babysteps. Jag är faktiskt lite förvånad över att jag verkligen blev klubbad till golvet direkt, jag kan inte minnas att jag varit såhär förstörd över någon tidigare. Men tidigare hade jag inte honom heller.
Nä, jag säger det igen; Ny dag nya tag. Dags att dricka upp kaffet, få i sig lite frukost, göra sig i ordning och gå och släpa huvudet genom ett 10h-pass. Behöver jag tillägga att jag inte känner mig direkt upplagd för det?
Bättre än att sitta hemma och glo in i väggen i alla fall.
Vem vet, idag kanske kommer bli en asgrym dag? Jag hoppas det, för igår sög verkligen. Både för mig och många andra.
När jag vaknade för ett tag sen så tyckte jag att det kändes lite bättre. Det kanske det gör också, förhoppningsvis. Men jag ska nog inte ropa hej för tidigt.
Jag vill ju fortfarande mest att det här bara är en elak dröm. Inte så underligt med tanke på att han gjorde slut i förrgår. Men ändå, faktiskt, jag tror det känns lite bättre, men väldigt lite.
Babysteps. Jag är faktiskt lite förvånad över att jag verkligen blev klubbad till golvet direkt, jag kan inte minnas att jag varit såhär förstörd över någon tidigare. Men tidigare hade jag inte honom heller.
Nä, jag säger det igen; Ny dag nya tag. Dags att dricka upp kaffet, få i sig lite frukost, göra sig i ordning och gå och släpa huvudet genom ett 10h-pass. Behöver jag tillägga att jag inte känner mig direkt upplagd för det?
Bättre än att sitta hemma och glo in i väggen i alla fall.
Vem vet, idag kanske kommer bli en asgrym dag? Jag hoppas det, för igår sög verkligen. Både för mig och många andra.
måndag 28 december 2009
TRAGIK.
Från personlig tragik till något ännu mer tragiskt:
En 47årig familjefar från Vännäs, fru och två barn, dog i dag av hjärnblödning.
Det är så hemskt, man vet inte vad man ska säga eller inte säga.
Nu känner jag inte den här familjen personligen, men de är vänner till min äldsta brors familj. De har varit grannar i många år. Fadern är en mångsysslare med många järn i elden hela tiden. En person som var väldigt välkänd helt enkelt.
I går var han frisk, idag är en familj slagen i spillror.
Alla bekymmer känns helt orelevanta jämfört med vad de måste leva med nu.
Jag hade tänkt citera Magnus Carlsson i dag. Angående min egen situation. Men jag inser nu att citatet inte riktigt stämmer, nästan, men inte riktigt.
Åh, jag önskar att du ljög
för det enda som är sant
är det värsta av allt ...
- Det värsta av allt är ju när man förlorar någon totalt. Även om man blir lämnad och det känns som att världen ska rämna under ens fötter så är det ändå inte det värsta av allt. Det är ju såklart beroende på olika situationer, vad den ena kan anse vara det värsta som kan hända kan vara lätt hanterat för någon annan, eller nästintill en petitess. Men när det kommer till döden, som i det här fallet en alldeles för tidig död. Kan nog i alla fall 99,9 % medge att det är det värsta av allt. Jag kom även att tänka på den lilla flickan utanför Piteå. Det är det värsta av allt.
Nu börjar det vara dags för mig att sova. Det tog hundra timmar för mig att smälta middagen (åt för mycket, samt en massa vit choklad efter, mens blandat med gråt lika med tröstätning insåg jag sen). Usch, jag är inte direkt stolt över mig själv kan jag säga. Sen är det inte kul att gå och lägga sig proppmätt heller.
Och så ser jag inget heller, jag tror mina ögon har torkat ut också.
Nä, nu blir jag gnällig och bitter och sådär jobbig känner jag. Lika bra att gå och lägga sig.
Imorgon är en ny dag med nya tag. Säkert en snäpp bättre än idag också. Men jag får kallt räkna med att tankarna kommer krypa upp till världens finaste i Piteå ett bra tag. Sakna och tänka tillbaka på allt fint och kommer inte (vilja) förstå varför det föll bort. Fast tiden läker ju alla sår, som det så fint heter. Vare sig man vill eller inte.
God natt.
En 47årig familjefar från Vännäs, fru och två barn, dog i dag av hjärnblödning.
Det är så hemskt, man vet inte vad man ska säga eller inte säga.
Nu känner jag inte den här familjen personligen, men de är vänner till min äldsta brors familj. De har varit grannar i många år. Fadern är en mångsysslare med många järn i elden hela tiden. En person som var väldigt välkänd helt enkelt.
I går var han frisk, idag är en familj slagen i spillror.
Alla bekymmer känns helt orelevanta jämfört med vad de måste leva med nu.
Jag hade tänkt citera Magnus Carlsson i dag. Angående min egen situation. Men jag inser nu att citatet inte riktigt stämmer, nästan, men inte riktigt.
Åh, jag önskar att du ljög
för det enda som är sant
är det värsta av allt ...
- Det värsta av allt är ju när man förlorar någon totalt. Även om man blir lämnad och det känns som att världen ska rämna under ens fötter så är det ändå inte det värsta av allt. Det är ju såklart beroende på olika situationer, vad den ena kan anse vara det värsta som kan hända kan vara lätt hanterat för någon annan, eller nästintill en petitess. Men när det kommer till döden, som i det här fallet en alldeles för tidig död. Kan nog i alla fall 99,9 % medge att det är det värsta av allt. Jag kom även att tänka på den lilla flickan utanför Piteå. Det är det värsta av allt.
Nu börjar det vara dags för mig att sova. Det tog hundra timmar för mig att smälta middagen (åt för mycket, samt en massa vit choklad efter, mens blandat med gråt lika med tröstätning insåg jag sen). Usch, jag är inte direkt stolt över mig själv kan jag säga. Sen är det inte kul att gå och lägga sig proppmätt heller.
Och så ser jag inget heller, jag tror mina ögon har torkat ut också.
Nä, nu blir jag gnällig och bitter och sådär jobbig känner jag. Lika bra att gå och lägga sig.
Imorgon är en ny dag med nya tag. Säkert en snäpp bättre än idag också. Men jag får kallt räkna med att tankarna kommer krypa upp till världens finaste i Piteå ett bra tag. Sakna och tänka tillbaka på allt fint och kommer inte (vilja) förstå varför det föll bort. Fast tiden läker ju alla sår, som det så fint heter. Vare sig man vill eller inte.
God natt.
TILL DET SLUTAR BLÖDA.
Det kommer bli mycket ledsamhet och hjärtesorg här och överallt från min del nu, för det jag ger är vad jag är, och det här är min verklighet just nu. Jag gör det inte för att plocka poäng till den eviga "det är mest synd om mig i hela världen"-tävlingen, definitivt inte, för jag h-a-t-a-r när folk mjäkar med mig. Man får tycka synd om mig och vara ledsen för min skull, det är klart, och det är ju självklart en enorm tröst för mig att veta att folk bryr sig, att de jag bryr mig om bryr sig. Men däremot klarar jag inte av en klapp på huvudet med ett följande "stakkasssliiteen". Inte för att jag lär råka ut för det nu, i såna fall är det troligtvis från någon som inte har någon anledning att ha något med mig att göra ändå.
Men jag kommer skriva om hur ont allt gör, hur hemskt allt känns, hur förstörd jag är just nu. Och om någon stör sig på det, eller tycker att jag försöker plocka sympatipoäng från andra. Då kan den personen helt enkelt dra åt helvete.
Men jag kommer skriva om hur ont allt gör, hur hemskt allt känns, hur förstörd jag är just nu. Och om någon stör sig på det, eller tycker att jag försöker plocka sympatipoäng från andra. Då kan den personen helt enkelt dra åt helvete.
söndag 27 december 2009
6 FINA MÅNADER FICK JAG I ALLA FALL.
Att hänga med huvudet trodde jag var ett bildligt uttryck. Men nu vet jag att det är bokstavligt. Jag bokstavligen hänger med huvudet.
Helt ärligt, jag tror att mitt hjärta har gått i tre delar ikväll. Det är bra att veta att det kommer att läka, annars så skulle nog det här vara ännu jobbigare.
Det är sån tur att Robert är en sån fin och bra kille, för jag tror att det kommer läka lättare då.
Men det är ju bara det att det gör ju så fruktansvärt ont att han inte är min längre.
Helt ärligt, jag tror att mitt hjärta har gått i tre delar ikväll. Det är bra att veta att det kommer att läka, annars så skulle nog det här vara ännu jobbigare.
Det är sån tur att Robert är en sån fin och bra kille, för jag tror att det kommer läka lättare då.
Men det är ju bara det att det gör ju så fruktansvärt ont att han inte är min längre.
OCH SNÖN DEN BARA VRÄKER NER.
Jag vaknade och världen består enbart av snö upptäcker jag. En stackars tant-granne försöker förtvivlat skotta bort snö runt bilen med en sån där liten sop som man sopar bort snö på vindrutan med. Tillslut ger hon upp och försöker pulsa tillbaka in i huset, men snön går över knäna, och det ser ut som att människan ska ramla ihop när som helst.
Då bestämmer jag mig för att inte gå ut idag.
Och då inser jag att jag ska jobba.
D'oh!
Snön tar över. Det lär ju vara miljontals med ungar som är överlyckliga idag.
Då bestämmer jag mig för att inte gå ut idag.
Och då inser jag att jag ska jobba.
D'oh!
Snön tar över. Det lär ju vara miljontals med ungar som är överlyckliga idag.
lördag 26 december 2009
HOME SWEET HOME.
Nu är jag hemma igen. Skönt.
Borta bra med hemma bäst heter det ju, och det stämmer.
Det första jag gjorde när jag kom in i lägenheten var att montera ihop min nya super-dammsugare. I LOVE IT!! Nu kommer jag dammsuga oupphörligt i en vecka eller så.
Brorsan har installerat hemmabion också. Ibland känns det som att ögonlocken fladdrar av ljuden. I love it too!
Nä, nu ska jag .. dammsuga kanske? Och lyssna på Danko Jones så att ögonlocken fladdrar. Jaa.
Borta bra med hemma bäst heter det ju, och det stämmer.
Det första jag gjorde när jag kom in i lägenheten var att montera ihop min nya super-dammsugare. I LOVE IT!! Nu kommer jag dammsuga oupphörligt i en vecka eller så.
Brorsan har installerat hemmabion också. Ibland känns det som att ögonlocken fladdrar av ljuden. I love it too!
Nä, nu ska jag .. dammsuga kanske? Och lyssna på Danko Jones så att ögonlocken fladdrar. Jaa.
LJUDSYSTEM OCH DISSADE FESTER.
Ja, då var det bara en av tre lediga dagar kvar. Imorgon är det jobb igen. Det känns sådär, inte så farligt faktiskt. Är dock lite nervös över att få se hur min julorder blev. Jag hoppas verkligen, så inni norden, att det har gått myche frukt.
Sen så blir det ingen Annandagsfest för min del ikväll heller. Det känns lite udda. De senaste 4-5 åren har det varit mer regel än undantag att gå ut. Men förra året var väl sådär, samt att det egentligen bara har varit jobbigt med trängsel, köer överallt så att det varken finns en chans att gå på toa eller dricka öl. Så jag kom på att jag faktiskt inte är sugen på att gå ut något i år. och så blir det.
Jag håller mig till Jenny kommer hit igen och det är nyår. Får se om det styrs upp något roligt tills dess. Jag har då inte hört så mycket om några nyårsfester än. Förutom i en stuga i Kovdalis, men det känns lite drygt att pendla typ 30 mil, då jag jobbar både Nyårsafton och Nyårsdagen.
Ikväll är vi bjudna på middag hos min bror C med familj. Sen så ska min bror M skjutsa hem mig & Gilby till stan. Han ska sätta upp mitt monster till IKEA-hylla som ska upp ovanför tvn, och efter det installera hemmabion. Samtidigt lär jag prova den nya dammsugaren och skratta av lycka när jag inser hur fantastiskt bra den är.
Sen så blir det ingen Annandagsfest för min del ikväll heller. Det känns lite udda. De senaste 4-5 åren har det varit mer regel än undantag att gå ut. Men förra året var väl sådär, samt att det egentligen bara har varit jobbigt med trängsel, köer överallt så att det varken finns en chans att gå på toa eller dricka öl. Så jag kom på att jag faktiskt inte är sugen på att gå ut något i år. och så blir det.
Jag håller mig till Jenny kommer hit igen och det är nyår. Får se om det styrs upp något roligt tills dess. Jag har då inte hört så mycket om några nyårsfester än. Förutom i en stuga i Kovdalis, men det känns lite drygt att pendla typ 30 mil, då jag jobbar både Nyårsafton och Nyårsdagen.
Ikväll är vi bjudna på middag hos min bror C med familj. Sen så ska min bror M skjutsa hem mig & Gilby till stan. Han ska sätta upp mitt monster till IKEA-hylla som ska upp ovanför tvn, och efter det installera hemmabion. Samtidigt lär jag prova den nya dammsugaren och skratta av lycka när jag inser hur fantastiskt bra den är.
fredag 25 december 2009
STUFFED KAJJIMAL.
Nu har jag varit sådär smart igen.
Min bror T med familj kom på middag. Och kaffe med julkakor efter.
Så alla kände sig då självklart som stockar efter det intagandet, och T med familj rultade ut till bilarna för att rulla hem.
Eller det är vad jag tror i alla fall, för jag kände mig som en hel jävla urskog efter den måltiden.
Så, vid 20-tiden gick jag och la mig i mammas säng för att vila lite. Jag var så mätt så jag klarade inte av att se film med Mamma och Hasse ens än gång. Jag behövde att det var tyst och lugnt runt mig, för annars skulle jag troligen spricka. Så mätt var jag.
Gissa vad som hände när jag "vilade"? - Jo jag somnade såklart.
Nu är klockan kvart i elva och jag lär ju sitta och glo i väggen i natt.
Japp, smart var ordet.
Kram & God natt.
Min bror T med familj kom på middag. Och kaffe med julkakor efter.
Så alla kände sig då självklart som stockar efter det intagandet, och T med familj rultade ut till bilarna för att rulla hem.
Eller det är vad jag tror i alla fall, för jag kände mig som en hel jävla urskog efter den måltiden.
Så, vid 20-tiden gick jag och la mig i mammas säng för att vila lite. Jag var så mätt så jag klarade inte av att se film med Mamma och Hasse ens än gång. Jag behövde att det var tyst och lugnt runt mig, för annars skulle jag troligen spricka. Så mätt var jag.
Gissa vad som hände när jag "vilade"? - Jo jag somnade såklart.
Nu är klockan kvart i elva och jag lär ju sitta och glo i väggen i natt.
Japp, smart var ordet.
Kram & God natt.
DAGEN EFTER.
Sådärja, då var julafton avklarad. Skönt, mest för att det är ett år tills nästa.
Det blir alltid lite för mycket av det goda där vid kvällen, och då menar jag varken alkohol eller mat, utan snarare mycket människor, ljud och djur.
Jag sov som en liten stock inatt, väldigt välbehövligt, tills brorsans kvarglömda mobiltelefon började skråla någon deathmetal-dänga sådär vid 06:10-snåret.
Har har en Nokia och jag har en Ericsson, så ni kan nog förstå hur munter jag var efter att ha lyckats stänga av alarmet, det tog väl en halvtimme sådär.
Rent klappmässigt så känner jag mig sjukt bortskämd.
Min far hade köpt en svindyr Elektrolux-dammsugare med filter som renar luften och min bror, som är innehavare av nämnda Nokia-telefon, hade investerat i ett Hemmabiosystem till mig!
Samt en massa fler fina klappar av övriga familjemedlemmar.
Ja, bortskämd är ordet.
I dag så ska vi bara ta det lugnt, eller jag i alla fall. Min mor sa flera gånger i går att Juldagen är en helig dag för henne. För då ska hon sova hur länge som helst, och sen bara ligga i soffan och se bra filmer hela dagen.
Sen så kom hon på att hon alltid brukar säga det varje julafton, men det slutar alltid med att hon börjar storstäda.
Snart ska en av bröderna med familj komma på middag.
Dags för mig att vara lite social.
Det blir alltid lite för mycket av det goda där vid kvällen, och då menar jag varken alkohol eller mat, utan snarare mycket människor, ljud och djur.
Jag sov som en liten stock inatt, väldigt välbehövligt, tills brorsans kvarglömda mobiltelefon började skråla någon deathmetal-dänga sådär vid 06:10-snåret.
Har har en Nokia och jag har en Ericsson, så ni kan nog förstå hur munter jag var efter att ha lyckats stänga av alarmet, det tog väl en halvtimme sådär.
Rent klappmässigt så känner jag mig sjukt bortskämd.
Min far hade köpt en svindyr Elektrolux-dammsugare med filter som renar luften och min bror, som är innehavare av nämnda Nokia-telefon, hade investerat i ett Hemmabiosystem till mig!
Samt en massa fler fina klappar av övriga familjemedlemmar.
Ja, bortskämd är ordet.
I dag så ska vi bara ta det lugnt, eller jag i alla fall. Min mor sa flera gånger i går att Juldagen är en helig dag för henne. För då ska hon sova hur länge som helst, och sen bara ligga i soffan och se bra filmer hela dagen.
Sen så kom hon på att hon alltid brukar säga det varje julafton, men det slutar alltid med att hon börjar storstäda.
Snart ska en av bröderna med familj komma på middag.
Dags för mig att vara lite social.
onsdag 23 december 2009
JULLEDIG!
Puuhh .. äntligen lite ledighet. I förmiddags när jag gick till jobbet så var jag övertygad om att den här arbetsdagen aldrig skulle ta slut. 10 h pass och 2 ton frukt som ska tryckas in i ett litet kylrum. Kunder som blir irriterade när jag är i vägen för clementinerna.. Nä, jag var inte så peppad. Men tillslut så blev faktiskt klockan 20:00 och jag kunde gå ut och sätta mig i bilen och åka till Vännäs.
Jag har världens snällaste storebror som kom in och hämtade mig och Gilby efter jobbet.
Nu så ska jag lägga mig i soffan, kanske kolla på Tomten Är Far Till Alla Barnen med mamma, om jag inte hinner somna.
Jag är så himlans trött.
Kl 09:00 ska jag vara hos fadern för den årliga skidskytten på TVn samtidigt som man öppnar julklappar, proppar i sig av den obligatoriska Bridge-blandningen och dricker julmust.
Imorgon är det Julafton.
Jag har världens snällaste storebror som kom in och hämtade mig och Gilby efter jobbet.
Nu så ska jag lägga mig i soffan, kanske kolla på Tomten Är Far Till Alla Barnen med mamma, om jag inte hinner somna.
Jag är så himlans trött.
Kl 09:00 ska jag vara hos fadern för den årliga skidskytten på TVn samtidigt som man öppnar julklappar, proppar i sig av den obligatoriska Bridge-blandningen och dricker julmust.
Imorgon är det Julafton.
SNART ÄR DET JUL.
Sådärja, då var man förberedd inför avfärd till Vännäs för att umgås med nära och kära.
Jag har slagit in sista paketet, tecknat sista adresslappen, skrivit det första och sista julkortet för i år (jag vet att jag är sent ute, men jag ska inte skicka det utan lämna över det personligen), packat ihop klapparna i en papperskasse, packat väskan och necessären samt diskat all disk förutom ett glas som jag glömt i vardagsrummet, som vanligt, sen så har jag spelat guitar hero, strukit och satt upp nya gardiner (tidig julklapp från mor) och sen inte så mycket mer.
Imorgon kommer min bror och hämtar upp mig efter jobbet, sen så är det julfirande i Vännäs som gäller i några dagar.
Nu så måste jag gå och lägga mig, men pga en pnapp förut så kan jag inte påstå att jag är särskilt trött. Men det gör inte så mycket, för pnappen var verkligen välbehövlig samt att jag planerar att sova bort halv juldagen. Det ska bli skönt.
GOD JUL då allihopa!
Jag har slagit in sista paketet, tecknat sista adresslappen, skrivit det första och sista julkortet för i år (jag vet att jag är sent ute, men jag ska inte skicka det utan lämna över det personligen), packat ihop klapparna i en papperskasse, packat väskan och necessären samt diskat all disk förutom ett glas som jag glömt i vardagsrummet, som vanligt, sen så har jag spelat guitar hero, strukit och satt upp nya gardiner (tidig julklapp från mor) och sen inte så mycket mer.
Imorgon kommer min bror och hämtar upp mig efter jobbet, sen så är det julfirande i Vännäs som gäller i några dagar.
Nu så måste jag gå och lägga mig, men pga en pnapp förut så kan jag inte påstå att jag är särskilt trött. Men det gör inte så mycket, för pnappen var verkligen välbehövlig samt att jag planerar att sova bort halv juldagen. Det ska bli skönt.
GOD JUL då allihopa!
tisdag 22 december 2009
IBLAND FÖRSTÅR JAG INTE.
Ja, jag måste också kommentera alla krockodiltårar som fälls över Brittany Murphy just nu, främst på Facebook då. Vilken överraskning.
Och det jag menar med krockodiltårar är ju att INGEN känner ju henne! Jag fattar inte hur man kan bli så skärrad och "förstörd" över att en pillermissbrukande, anorektisk Hollywood-stjärna dör helt plötsligt. Visst, det är tragiskt för hon är 32 år och skulle ha haft 2 tredjedelar av sitt liv kvar. Men jag kan inte heller förstå den här R.I.P-hysterin, jag håller fullt med dig Lisa.
Det här är gränsen till sjukligt tycker jag. Besattheten av kändisar, och speciellt de från "Down under" som lever i något sorts paralellt universum jämfört med oss andra vanliga dödliga.
Jag läste någonstans att nästan ingen i Hollywood tränar och äter sunt för att se ut som de gör. Det är tydligen en av de stärsta myterna runt de här personerna. Nä, de lever på bantningspiller och receptbelagda mediciner för att hålla sig i form.
Och sen så dör de för att de har proppat i sig för mycket. Vad överraskad man blir, och jag, om jag kan vara helt ärlig, kan inte förstå att folk har mage att beröras mer av det än av alla andra, relevanta, tragedir som sker hela tiden:
Det dör miljontals barn av svält och sjukdomar DAGLIGEN här i världen.
Folk mördas hit och dit DAGLIGEN här i världen.
Miljontals människor dör av AIDS, Cancer och andra botlösa sjukdomar DAGLIGEN här i världen.
Miljontals barn, kvinnor och män dör för att de inte ens har tillgång till rent vatten DAGLIGEN här i världen.
Miljontals kvinnor blir misshandlade, våldtagna och mördade DAGLIGEN här i världen.
Miljontals med djur blir plågade och misskötta DAGLIGEN.
Och den här listan kan man bygga på så att den blir hur lång som helst.
Det tycker jag är tragiskt och skrämmande, inte att Brittany Murphy viker hädan av att hon inte kan sköta sin hälsa som en normal människa bör.
Hon hade diabetes typ 2 också. Vem som helst kan väl räkna ut hur det går då.
Däremot vill jag tillägga att det inte är Brittany Murphy som person som jag blir upprörd över. Jag använder henne som exempel eftersom hon var den senaste i raden av kändisar som dog av missbruk.
Jag tycker att hon var en riktigt bra skådis, och flertalet av de filmer som hon har medverkat i tillhör min topp 20-lista.
Jag tror ni förstår min poäng.
Och det jag menar med krockodiltårar är ju att INGEN känner ju henne! Jag fattar inte hur man kan bli så skärrad och "förstörd" över att en pillermissbrukande, anorektisk Hollywood-stjärna dör helt plötsligt. Visst, det är tragiskt för hon är 32 år och skulle ha haft 2 tredjedelar av sitt liv kvar. Men jag kan inte heller förstå den här R.I.P-hysterin, jag håller fullt med dig Lisa.
Det här är gränsen till sjukligt tycker jag. Besattheten av kändisar, och speciellt de från "Down under" som lever i något sorts paralellt universum jämfört med oss andra vanliga dödliga.
Jag läste någonstans att nästan ingen i Hollywood tränar och äter sunt för att se ut som de gör. Det är tydligen en av de stärsta myterna runt de här personerna. Nä, de lever på bantningspiller och receptbelagda mediciner för att hålla sig i form.
Och sen så dör de för att de har proppat i sig för mycket. Vad överraskad man blir, och jag, om jag kan vara helt ärlig, kan inte förstå att folk har mage att beröras mer av det än av alla andra, relevanta, tragedir som sker hela tiden:
Det dör miljontals barn av svält och sjukdomar DAGLIGEN här i världen.
Folk mördas hit och dit DAGLIGEN här i världen.
Miljontals människor dör av AIDS, Cancer och andra botlösa sjukdomar DAGLIGEN här i världen.
Miljontals barn, kvinnor och män dör för att de inte ens har tillgång till rent vatten DAGLIGEN här i världen.
Miljontals kvinnor blir misshandlade, våldtagna och mördade DAGLIGEN här i världen.
Miljontals med djur blir plågade och misskötta DAGLIGEN.
Och den här listan kan man bygga på så att den blir hur lång som helst.
Det tycker jag är tragiskt och skrämmande, inte att Brittany Murphy viker hädan av att hon inte kan sköta sin hälsa som en normal människa bör.
Hon hade diabetes typ 2 också. Vem som helst kan väl räkna ut hur det går då.
Däremot vill jag tillägga att det inte är Brittany Murphy som person som jag blir upprörd över. Jag använder henne som exempel eftersom hon var den senaste i raden av kändisar som dog av missbruk.
Jag tycker att hon var en riktigt bra skådis, och flertalet av de filmer som hon har medverkat i tillhör min topp 20-lista.
Jag tror ni förstår min poäng.
måndag 21 december 2009
FERRA MED JERRA (eHMN, JENNY) SAMT LITE MER.
Bild nr 1.
Halloj. Nu är jag sämst på att blogga igen, men jag har haft en del för mig, faktiskt. Jag har bakat "Söta Julkatter" (resultatet är bild nr 1), hängt med min kära R, spelat Guitar Hero, jobbat, varit på stan och halkat (resultatet är bild nr 2),
Bild nr 2.
Jenny kom till stan och hälsar på i några dagar, vi har varit på födelsedagsfest för niklas (resultat bild nr 3 och fyra) och sen var vi till Skarren och såg Industri Royal (resultat bild nr 5). He var najs.
Bild nr 3.
Bild nr 4.
Bild nr 5.
Sen har jag jobbat, och nu är jag trött.
Jag tror att jag ska ta och göra Jenny och Gilby sällskap i soffan. Hej hej.
Visst ja, jag har även kladdat med pepparkakor, och sen, inte att förglömma, den obligatoriska kompisbilden från Skarren.
Detta är då Joel och jag:
Nu Hej hej på rikt.
söndag 13 december 2009
THE BRUDS ON STAGE.
I går var det releasefest för NARS på Verket.
Och det är en underdrift att de var bra, de var GRYMT bra! Andra spelningen och allt.
Jag är så stolt över Karro, Lisa m.fl. Nu peppar jag inför nästa spelning nå så jävulskt.
Kalle var där. Han är en av de snällaste killarna jag vet. Synd bara att det blir så sällan man ses nuförtiden. Det gäller även en massa fler personer som också befann sig på Verket igår. Jag måste ta mig ut oftare känner jag ;).
Nä, nu ska jag och min Robbe äta lite, sen så ska vi bege oss till Vännäs för middag och adventsfika. Hej hej.
Och det är en underdrift att de var bra, de var GRYMT bra! Andra spelningen och allt.
Jag är så stolt över Karro, Lisa m.fl. Nu peppar jag inför nästa spelning nå så jävulskt.
Kalle var där. Han är en av de snällaste killarna jag vet. Synd bara att det blir så sällan man ses nuförtiden. Det gäller även en massa fler personer som också befann sig på Verket igår. Jag måste ta mig ut oftare känner jag ;).
Nä, nu ska jag och min Robbe äta lite, sen så ska vi bege oss till Vännäs för middag och adventsfika. Hej hej.
lördag 12 december 2009
KISSE FIN.
Jag saknar Gilby så himla mycket. Jag har inte träffat honom sen Torsdag förra veckan. Han har fått bo hos min mor när jag varit i Piteå och under tapetseringen.
Men nu har jag sån himla abstinens efter min kissekatt. Imorgon ska han komma hem igen.
Nä, nu måste jag skynda min till Coop och inhandla lite middagsprylar. Mannen min är nog snart här. Ååh jag får träffa båda mina älsklingar den här helgen!
JAG <3 LÄGENHETEN.
En del av fonden i vardagsrummet, möbeln kommer bytas ut senare dock, samt att prydnadssakerna ska vara på en annan hylla sen.
Jag försvann från dataland ett tag, men jag gick inte under jorden. Jag var först till Piteå och hälsade på min kära. Har badat bubbelbad i Piteå och även varit till Älvsbyn och bli bjuden på världens godaste middag av Maria och Charlie. Med lite spelande av Super Mario Bros 3 till efterrätt. Älskade spel så jag längtat efter dig! Det var så många år sedan som jag spelade det sist, så jag sög ju ganska hårt på det då såklart. Maria skrattade nästan hysteriskt åt mina utfall där ibland. Men det är bra att hon får lära sig hur jag är ;).
Sen så har jag fått träffa "svärmor" Märta också. Det var hos henne och Hasse som det blev bubbelbadande i fredags, och sen så blev vi bjudna på lunch innan jag skulle ta bussen hem till Umeåt på Söndags eftermiddag.
Det var inte så nervöst att träffa Roberts mor för första gången faktiskt. Jag kände mig helt avslappnad i hennes sällskap. Märta verkar vara en söt och snäll person.
Sen så har min lägenhet blivit tapetserad och målad i veckan. Jag har fått dra ihop alla möbler till mitten av rummet, så datorn har varit hopklämd där mitt i röran, så jag har inte ens idas försöka nå den. Så därav Kajjes plötsliga försvinnande.
Jag kan också tillägga att jag har världens finaste lägenhet nu, jag älskar den. Jag kan gå runt och bara titta och fascineras över att det helt plötsligt blev fint här, hur fint som helst.
Jag kommer inte sakna de orangea ankorna i badrummet kan jag då tillägga.
Nä, nu ska jag ta och styra upp lite städning av köket. Mamma och brorsan ska komma hit och hälsa på en sväng idag, och Robert kommer hit senare. Sen ikväll är det NARS releasefest på Verket! PEPP!!!!!
onsdag 2 december 2009
#%!&¤@£$!!!!!
I dag har varit 2009s absolut jobbigaste dag.
Det enda roliga som hänt idag är att jag fick veta att tapetseringen blir på Måndag (!!!) och att Tina, en vän från gymnasietiden, kom in på butiken och sa hej.
Utöver det har det varit totalras hela dagen.
Och det som gör mig så irriterad och arg är att det är en liten iniminidetalj som orsakar det också, hade det inte det varit för just den här lilla saken (och då menar jag bildligt talat, alltså ytan, storleken av det hela) har förstört min dag totalt, så hade det varit en helt ok dag, en bra dag faktiskt.
Jag har fått en jävla tandköttsinflammation vid ena visdomstanden, orsakad av en jävla jordnöt.
och lägg till på det mensvärk, och träningsvärk i benen, röven och armarna.
Men hade jag bara fått slippa munproblemet, så hade det övriga inte stört mig lika mycket.
Jag vill skrika och slå sönder saker, så jävla ont har jag. Och jag får inte bukt med det. Jag har följt alla råd som tandläkare har gett mig, sen jag fick det här sporadiska problemet (har dragits med det till och från i sex år, men det sker väldigt sällan tack och lov).
Först var det en trubbig spruta som jag skulle fylla med koklösning och skölja ur tandköttet med, men den saltades igen tillslut och helt plötsligt fanns de inte att få tag på längre. Sen så fick jag rådet att borsta som fan med tandborsten där problemet sitter, helst tills det börjar blöda, och jag fick försöka stå ut med smärtan. Det har faktiskt funkat, men inte denna gång då. Sen så har jag försökt skölja med SP12. Funkar inte alls heller.
Jag blev så desperat att jag satt och försökte peta ut den där jävla jordnöten med en tandpetare, och jag fick ut den. Men jag har fortfarande sjukt ont.
Dessutom så associerar jag detta med en tandhygienist som hjälpte mig första gången jag hade det här problemet.
Då var jag till tandjouren på tandläkarhögskolan, där jag fick träffa en gubbe som pratade med släpig ljus röst och envisades med att tvinga mig att glo in i hans urskog till näsa när han undersökte mig. Inget munskydd alltså.
Och människan började snacka om att jag kan ju se fördelarna med att jag har en infektion i käften. Eftersom jag inte kunde äta så skulle jag gå ner i vikt. Och så började han prata om att de som får käken stelopererad går ner mycket i vikt eftersom de bara kan äta soppa.
Tack för den tänkte jag.
Jag vill helst skylla på att det är han som gjort att jag får infektioner, men det har han ju inte, däremot kan jag inte direkt påstå att han gjorde mig muntrare den där gången.
Nä, så nu vet ni, det är hemskt synd om mig för jag har ont i munnen och måste tvångsbanta.
Eller nä det är inte synd om mig. För jag tycker inte om att tycka synd om mig själv.
Däremot är det väldigt jobbigt att jag måste vara irriterad/förbannad för jag vill verkligen inte det, men det är svårt att låta bli.
Det enda roliga som hänt idag är att jag fick veta att tapetseringen blir på Måndag (!!!) och att Tina, en vän från gymnasietiden, kom in på butiken och sa hej.
Utöver det har det varit totalras hela dagen.
Och det som gör mig så irriterad och arg är att det är en liten iniminidetalj som orsakar det också, hade det inte det varit för just den här lilla saken (och då menar jag bildligt talat, alltså ytan, storleken av det hela) har förstört min dag totalt, så hade det varit en helt ok dag, en bra dag faktiskt.
Jag har fått en jävla tandköttsinflammation vid ena visdomstanden, orsakad av en jävla jordnöt.
och lägg till på det mensvärk, och träningsvärk i benen, röven och armarna.
Men hade jag bara fått slippa munproblemet, så hade det övriga inte stört mig lika mycket.
Jag vill skrika och slå sönder saker, så jävla ont har jag. Och jag får inte bukt med det. Jag har följt alla råd som tandläkare har gett mig, sen jag fick det här sporadiska problemet (har dragits med det till och från i sex år, men det sker väldigt sällan tack och lov).
Först var det en trubbig spruta som jag skulle fylla med koklösning och skölja ur tandköttet med, men den saltades igen tillslut och helt plötsligt fanns de inte att få tag på längre. Sen så fick jag rådet att borsta som fan med tandborsten där problemet sitter, helst tills det börjar blöda, och jag fick försöka stå ut med smärtan. Det har faktiskt funkat, men inte denna gång då. Sen så har jag försökt skölja med SP12. Funkar inte alls heller.
Jag blev så desperat att jag satt och försökte peta ut den där jävla jordnöten med en tandpetare, och jag fick ut den. Men jag har fortfarande sjukt ont.
Dessutom så associerar jag detta med en tandhygienist som hjälpte mig första gången jag hade det här problemet.
Då var jag till tandjouren på tandläkarhögskolan, där jag fick träffa en gubbe som pratade med släpig ljus röst och envisades med att tvinga mig att glo in i hans urskog till näsa när han undersökte mig. Inget munskydd alltså.
Och människan började snacka om att jag kan ju se fördelarna med att jag har en infektion i käften. Eftersom jag inte kunde äta så skulle jag gå ner i vikt. Och så började han prata om att de som får käken stelopererad går ner mycket i vikt eftersom de bara kan äta soppa.
Tack för den tänkte jag.
Jag vill helst skylla på att det är han som gjort att jag får infektioner, men det har han ju inte, däremot kan jag inte direkt påstå att han gjorde mig muntrare den där gången.
Nä, så nu vet ni, det är hemskt synd om mig för jag har ont i munnen och måste tvångsbanta.
Eller nä det är inte synd om mig. För jag tycker inte om att tycka synd om mig själv.
Däremot är det väldigt jobbigt att jag måste vara irriterad/förbannad för jag vill verkligen inte det, men det är svårt att låta bli.
tisdag 1 december 2009
SOON TO BE.
Idag har varit världens skönaste lediga dag!
Vaknade vid åtta. Perfekt. Havregrynsgröt med blåbär, hasselnötter, lite råsocker samt en skvätt mjölk, ett glas juice och två frömackor. Perfekt. En kopp kaffe och slötittande på Vakna med the Voice (jag har insett att det inte är så tråkigt egentligen, bra lagom underhållning på morgonkvisten), samt lite träning. Helt perfekt.
Sen så drog jag mig ner på stan och mötte upp Majsan. Vi tog en kaffe och en sen lunch på Brobergs (?) kafé. Sen lite ärenden och sist, men absolut inte minst, gick vi till Lerstenens huvudkontor. Jag valde ut tapeter! Äntligen! Jag har börjat få fingrarna ur, jag börjar se ljuset i tunneln på mitt segande! Det kommer bli grått och vitt i sovrummet, samt grått, vitt och ljust plommonlila i vardagsrummet (Om jag får ta plommontapeten, hon jag snackade med på L skulle kolla om det var ok, den är lite mörk).
Jag blev dock lite osäker på plommontapeten när jag kom hem, den kommer troligtvis skära sig mot databordet, samt att det kanske blir lite för mycket med tre olika färger här inne när jag har en hemskt blå soffa. Men jag gillade verkligen den där plommonfärgade tapeten.. och jag funderar på om man kanske skulle kunna klä om min soffa om man använder sig av mycket tålamod och en häftpistol. Problemet är då bara att jag inte innehar något av det ...
Jaja, jag kommer hur som bli sjukt nöjd när det är omtapetserat (och ommålat i badrummet), samt att få sätta upp saker på väggarna och få till i lägenheten som det -ska- vara.
Ååhh jag vill att det ska vara klart NU!
(Sen var det jäkligt najs att umgås med Majset också, det kändes som förr i tin, det kändes bra).
Vaknade vid åtta. Perfekt. Havregrynsgröt med blåbär, hasselnötter, lite råsocker samt en skvätt mjölk, ett glas juice och två frömackor. Perfekt. En kopp kaffe och slötittande på Vakna med the Voice (jag har insett att det inte är så tråkigt egentligen, bra lagom underhållning på morgonkvisten), samt lite träning. Helt perfekt.
Sen så drog jag mig ner på stan och mötte upp Majsan. Vi tog en kaffe och en sen lunch på Brobergs (?) kafé. Sen lite ärenden och sist, men absolut inte minst, gick vi till Lerstenens huvudkontor. Jag valde ut tapeter! Äntligen! Jag har börjat få fingrarna ur, jag börjar se ljuset i tunneln på mitt segande! Det kommer bli grått och vitt i sovrummet, samt grått, vitt och ljust plommonlila i vardagsrummet (Om jag får ta plommontapeten, hon jag snackade med på L skulle kolla om det var ok, den är lite mörk).
Jag blev dock lite osäker på plommontapeten när jag kom hem, den kommer troligtvis skära sig mot databordet, samt att det kanske blir lite för mycket med tre olika färger här inne när jag har en hemskt blå soffa. Men jag gillade verkligen den där plommonfärgade tapeten.. och jag funderar på om man kanske skulle kunna klä om min soffa om man använder sig av mycket tålamod och en häftpistol. Problemet är då bara att jag inte innehar något av det ...
Jaja, jag kommer hur som bli sjukt nöjd när det är omtapetserat (och ommålat i badrummet), samt att få sätta upp saker på väggarna och få till i lägenheten som det -ska- vara.
Ååhh jag vill att det ska vara klart NU!
(Sen var det jäkligt najs att umgås med Majset också, det kändes som förr i tin, det kändes bra).
söndag 29 november 2009
DE HÄFTIGA TOMTARNA.
Idag så fyller min söta far 63 år. Så till hans ära gjorde jag en smörgåstårta igen (gjorde det ifjol också) och det blev en succé i år också. Wee, smörgåstårta är ju tårtan som leder hela tårtlaget. Det kan ingen protestera mot.
Och idag är det även 1a advent. Igår pyntade jag till det lite här hemma. Som kan ses på bilden. Tomten som är grisrosa i ansiktet är jag eller min bror skyldig till. Och tillverkades då när vem det nu av oss som gjort den i barnaåldern.
Det är också världens näst charmigaste tomte.
Men den all-time snyggaste tomten är den här:
Uppenbarligen så måste jag haft en dröm om att ha ett stort leende med ca 20 framtänder om man ska tolka käften på den här stackars tomten.
Fast iof, det har jag ju nästan. Stort leende i alla fall, men mina tänder är mer snea än många till antalet.
(Man kan även klicka på bilden så den blir större. Då kan man kolla in tomtens fräscha näsa också).
lördag 28 november 2009
WANKERS.
För första gången i mitt liv så har jag dängt skurmoppen i taket, för att jag blir så jävla less på grannarna som bor ovanför min lägenhet. De väljer att ha dampfester lite nu och då. Och med dampfest menar jag det här:
* Jag tror på allvar att de tränar kosackdans.
* Alt en aggressiv form av Riverdance.
* De gillar att hänga ut genom fönstren och vråla allt va de kan. (De har de däremot inte gjort hittills ikväll. Kors i taket).
*De springer ut och röker utanför mitt fönster hela tiden. Det är väl inte världens grej egentligen. Förutom att de skriker åt katten, och lever om i allmänhet. Vi har en allmän balkong på andra våningsplan. Man tycker väl att de kan använda den istället. Men troligtvis räcker väl inte den obefintliga IQn i deras skallar till att fatta det.
* Jag misstänker starkt att det är de som har fipplat med ytterdörren så att det inte går att slå in koden längre. Så dörren är jämt öppen. Tack för den.
* Ett av trappräckena är lös. Tydligen försöker de ta med sig dem till krogen eller in i lägenheten. För det hörs tydligt att de försöker slita lös dem så fort de rumlar upp eller ned för trappan.
* För några veckor sen kom jag och Robert på ett par fjortistjejer som rökte i trapphuset. Eller vi misstänkte det starkt i alla fall. De hann ju såklart gömma bevisen när de hörde att jag kom ut från min dörr. Men röklukten lyckades de inte gömma så bra. Samt att de var helt knäpptysta och stirrade på oss, vilket är hemskt ovanligt. När fan stöter man på tysta fjortisar egentligen? Därför har jag misstanken om att det är grannarna ovanpå som sabbat dörren. Så fjortisarna kan gå ut och röka, istället för att riskera att bli spöad av någon av oss andra i huset när vi kommer på dem med att röka nedanför trappen.
* De här killarna tycks även gilla att sprätta lössnus vart de än går, främst i trapphuset då. Hur äcklig kan man vara?
Ja, detta är listan som beskriver vilka jävla nober till grannar som jag har.
Jag ska fan skriva en arg lapp eller något.
Hoppas de blir vräkta. Nober!
(När jag blir gammal så lär jag bli en hemsk surtant som kommer gå runt med rullatorn på stan och skälla ut ungdomar som slängt fimpar på marken eller råkar gå för nära mig i Kungsan. Jag bara vet det).
* Jag tror på allvar att de tränar kosackdans.
* Alt en aggressiv form av Riverdance.
* De gillar att hänga ut genom fönstren och vråla allt va de kan. (De har de däremot inte gjort hittills ikväll. Kors i taket).
*De springer ut och röker utanför mitt fönster hela tiden. Det är väl inte världens grej egentligen. Förutom att de skriker åt katten, och lever om i allmänhet. Vi har en allmän balkong på andra våningsplan. Man tycker väl att de kan använda den istället. Men troligtvis räcker väl inte den obefintliga IQn i deras skallar till att fatta det.
* Jag misstänker starkt att det är de som har fipplat med ytterdörren så att det inte går att slå in koden längre. Så dörren är jämt öppen. Tack för den.
* Ett av trappräckena är lös. Tydligen försöker de ta med sig dem till krogen eller in i lägenheten. För det hörs tydligt att de försöker slita lös dem så fort de rumlar upp eller ned för trappan.
* För några veckor sen kom jag och Robert på ett par fjortistjejer som rökte i trapphuset. Eller vi misstänkte det starkt i alla fall. De hann ju såklart gömma bevisen när de hörde att jag kom ut från min dörr. Men röklukten lyckades de inte gömma så bra. Samt att de var helt knäpptysta och stirrade på oss, vilket är hemskt ovanligt. När fan stöter man på tysta fjortisar egentligen? Därför har jag misstanken om att det är grannarna ovanpå som sabbat dörren. Så fjortisarna kan gå ut och röka, istället för att riskera att bli spöad av någon av oss andra i huset när vi kommer på dem med att röka nedanför trappen.
* De här killarna tycks även gilla att sprätta lössnus vart de än går, främst i trapphuset då. Hur äcklig kan man vara?
Ja, detta är listan som beskriver vilka jävla nober till grannar som jag har.
Jag ska fan skriva en arg lapp eller något.
Hoppas de blir vräkta. Nober!
(När jag blir gammal så lär jag bli en hemsk surtant som kommer gå runt med rullatorn på stan och skälla ut ungdomar som slängt fimpar på marken eller råkar gå för nära mig i Kungsan. Jag bara vet det).
fredag 27 november 2009
ORANGE KÄRLEK PÅ MORGONKVISTEN.
I morse när jag kom till jobbet ca 06.50 så var jag naturligtvis ganska trött, och hjärnan hade inte gått i gång helt och hållet.
Jag plingade på dörren till lastkajen, och medan jag väntade på att chefen skulle komma och öppna så upptäcker jag att det ligger två clementiner bredvid varandra på parkeringen. Ca 2,5 från lastkajen. Jag blir förvirrad och undrar vad de gör där, och varför någon har köpt dem för att slänga dem på marken istället för att käka upp den.
Som sagt,jag var inte riktigt vaken, hade det varit två timmar senare som jag såg dem så hade jag antagligen inte brytt mig nämnvärt över dem. Eller ens lagt märke till dem för den delen.
Till slut kom ju då chefen och öppnade för mig. Jag stod med ryggen mot honom och fånstirrade på clementinerna och sa sen att jag undrade hur de hade hamnat där, och vad de gjorde där.
- Jaa du.
Sen skrattade han åt min lite udda fundering.
- De är väl ute på date.
Säger han med världens mest självklara tonfall.
Hahahaha! Det gjorde min dag.
Självklart var clementinerna på date, vad trodde jag egentligen?
Nu ska jag gå och förbereda en smörgåstårta, eller buttergoosecake som Robert säger.
Jag plingade på dörren till lastkajen, och medan jag väntade på att chefen skulle komma och öppna så upptäcker jag att det ligger två clementiner bredvid varandra på parkeringen. Ca 2,5 från lastkajen. Jag blir förvirrad och undrar vad de gör där, och varför någon har köpt dem för att slänga dem på marken istället för att käka upp den.
Som sagt,jag var inte riktigt vaken, hade det varit två timmar senare som jag såg dem så hade jag antagligen inte brytt mig nämnvärt över dem. Eller ens lagt märke till dem för den delen.
Till slut kom ju då chefen och öppnade för mig. Jag stod med ryggen mot honom och fånstirrade på clementinerna och sa sen att jag undrade hur de hade hamnat där, och vad de gjorde där.
- Jaa du.
Sen skrattade han åt min lite udda fundering.
- De är väl ute på date.
Säger han med världens mest självklara tonfall.
Hahahaha! Det gjorde min dag.
Självklart var clementinerna på date, vad trodde jag egentligen?
Nu ska jag gå och förbereda en smörgåstårta, eller buttergoosecake som Robert säger.
torsdag 26 november 2009
PLASTIC FINGERS?
När jag var på stan tidigare idag så införskaffade jag lösnaglar.
Jävligt otippat, jag vet. Men jag har faktiskt funderat på att sätta fast såna där gelénaglar som sitter som sten.
Syftet med det hela är att bli av med nagel-bitningen för all framtid. Och vad jag har förstått så är det idiotsäkert med lösnaglar.
Robert har en kompis som pysslar med sånt, och jag kommer över det billigt isf. Men jag är osäker på det. För det första så tror jag inte att det är "jag" för fem öre. Sen så undrar jag över hur det går i arbetet med dem. Fast samtidigt så har både Frida och Jenny på mitt jobb gelénaglar, och funkar det för dem så borde det funka för mig också.
Så jag köpte dessa på stan för att se hur det går. Spänningen är olidlig.
(Jag är gladare nu, och känner mig mycket bättre. Jag sa ju att det blir säkert bra tillsut :)).
HEM KÄRA HEM.
Jag firar snart 5 månader i den här lägenheten. Jisses vad tiden går fort!
När jag flyttade in här, 1 juli, så var jag inte så peppad. Jag fick för mig att jag kanske gjorde världens största misstag som lämnade lägenheten på Ålidhem. Den var hemskt fin. Men liten, och sanslös insyn. ALLA som gick förbi kunde se vad jag hade för mig, hur mycket jag än försökte täcka över fönstren. Jag hade inte lust att hänga för med svarta lakan. Så jag tog det goda med det onda och såg till att inte kuta omkring i vardagsrummet/köket naken så folk kunde se.
Jag trivdes där lika mycket som jag inte trivdes där.
Men när jag kom till den här lägenheten, som är betydligt äldre, betydligt mer sliten, gamla trasiga tapeter, gamla golvmattor som har lossnat lite här och var, fult badrum och sjukt varmt (på sommaren) så insåg jag att jag kanske hade gjort ett stort misstag.
Vad var bra läge jämfört med en ny fräsch lägenhet? Det var den stora frågan som grunnades på ett ganska bra tag. Jag hade ångest över att jag inte hade något annat val än att bo här, och trodde jag ville bo där ..
Jag har inte gjort något misstag. Inte alls. Jag saknar inte Ålidhemsläggan alls.
Jag älskar den här lägenheten. Visst den har sina skönhetsfläckar, men många av dem kommer jag få åtgärda inom en snar tid (om jag får fingrarna ur någon gång..).
Fina fina lägenhet.
När jag flyttade in här, 1 juli, så var jag inte så peppad. Jag fick för mig att jag kanske gjorde världens största misstag som lämnade lägenheten på Ålidhem. Den var hemskt fin. Men liten, och sanslös insyn. ALLA som gick förbi kunde se vad jag hade för mig, hur mycket jag än försökte täcka över fönstren. Jag hade inte lust att hänga för med svarta lakan. Så jag tog det goda med det onda och såg till att inte kuta omkring i vardagsrummet/köket naken så folk kunde se.
Jag trivdes där lika mycket som jag inte trivdes där.
Men när jag kom till den här lägenheten, som är betydligt äldre, betydligt mer sliten, gamla trasiga tapeter, gamla golvmattor som har lossnat lite här och var, fult badrum och sjukt varmt (på sommaren) så insåg jag att jag kanske hade gjort ett stort misstag.
Vad var bra läge jämfört med en ny fräsch lägenhet? Det var den stora frågan som grunnades på ett ganska bra tag. Jag hade ångest över att jag inte hade något annat val än att bo här, och trodde jag ville bo där ..
Jag har inte gjort något misstag. Inte alls. Jag saknar inte Ålidhemsläggan alls.
Jag älskar den här lägenheten. Visst den har sina skönhetsfläckar, men många av dem kommer jag få åtgärda inom en snar tid (om jag får fingrarna ur någon gång..).
Fina fina lägenhet.
DUBBEL.
Hm .. notera ironin i min nya bloggbild är ni snälla. Hehe
Jag råkade nog ropa hej alldeles för tidigt när det gäller Ullis barnafödande. Stackarn har haft värkar i en halv evighet nu, men tydligen händer det inte så mycket.
Stackars Ull, jag håller tummarna för att skrutten kommer ut, snart!
Är ledig idag också. Mitt liv skakades om lite igår. Jag tänker inte gå in på vad det är. Men humöret är inte på topp. Ledsen och uppgiven blandat med hopp och förtröstan.
Jag har det lite jobbigt. Jag ska gå ner på stan och försöka tänka på något annat.
Bli inte oroliga för mig nu. Det kommer nog bli bra.
Jag råkade nog ropa hej alldeles för tidigt när det gäller Ullis barnafödande. Stackarn har haft värkar i en halv evighet nu, men tydligen händer det inte så mycket.
Stackars Ull, jag håller tummarna för att skrutten kommer ut, snart!
Är ledig idag också. Mitt liv skakades om lite igår. Jag tänker inte gå in på vad det är. Men humöret är inte på topp. Ledsen och uppgiven blandat med hopp och förtröstan.
Jag har det lite jobbigt. Jag ska gå ner på stan och försöka tänka på något annat.
Bli inte oroliga för mig nu. Det kommer nog bli bra.
onsdag 25 november 2009
tisdag 24 november 2009
ATT GÖRA.
Jag är väldigt långsam på morgonen. Oftast. Jag steg som sagt upp strax innan halv sju, nu är klockan snart halv tio. Det jag har gjort hittills är: fundera på att dammsuga, fundera på att duscha, fundera på att ringa Lerstenen, undrat vad på väggen som Gilby glor på, sippat på två koppar kaffe, ätit frukost, bloggat, bubbelskuttat, sett på vakna med the voice (skittråkigt), funderat på att läsa, funderat på att diska, samt funderat på att dammsuga igen, legat under täcket, försökt kramas med Gilby men fick inte.
Inte många knop alltså.
Men nu ska jag rycka upp mig och börja med disken. Sen dammsugningen. Torka golven. Duscha och efter det gå ner till Hemmakväll och lämna igen några filmer.
Klockan är ju bara snart halv tio, jag har inte lyckats slappa bort dagen. Det är bra.
Städsoundtrack:
Denna nostalgi! Jag minns topplistan i mellanstadiet. Always var given etta, lääänge. (Det var Mariah Carey också, det var mitt fel, förlåt alla inblandade).
Inte många knop alltså.
Men nu ska jag rycka upp mig och börja med disken. Sen dammsugningen. Torka golven. Duscha och efter det gå ner till Hemmakväll och lämna igen några filmer.
Klockan är ju bara snart halv tio, jag har inte lyckats slappa bort dagen. Det är bra.
Städsoundtrack:
Denna nostalgi! Jag minns topplistan i mellanstadiet. Always var given etta, lääänge. (Det var Mariah Carey också, det var mitt fel, förlåt alla inblandade).
FINA MÄNNISKA.
God morgon.
Kaffekoppen är i handen. Rygg, bröstkorg och armar säger knakelibrak när jag sträcker på mig och gäspar. Jag är en stel gammal kärring, som har sovit sen halv tio igår. Gu se skönt. Välbehövligt. Jag är nöjd över att vakna av mig själv 20 över sex en vardagsmorgon. Även fast jag är ledig. Det känns som att jag blev lite extra ledig idag, för att jag vann ca 4-5 timmar. Najs.
Jag måste skriva att jag är så himla imponerad över min arbetskamrat Monika.
I detta nu så sitter hon på ett plan till London, när hon kommer till Heatrow så ska hon byta till ett plan som går till Kanada. Själv.
Hon har en make som är nyopererad och har flygförbud pga inflammation i ett ben. Sen så har hon en dotter som ska göra en stor operation, i Kanada.
Och för att vara vid hennes sida så flyger hon dit själv.
Det kanske inte verkar så imponerande i andras ögon. Men efter att ha haft en massa problem och otur på senaste så har M lyckats hålla sig flytande. Mycket oro och har fått bära en stor börda med både skadad make här hemma och en sjuk dotter på andra sidan jordklotet.
Jag hoppas verkligen att hennes dotters operation lyckas, och att M får ha lite roligt av vistelsen. Och att flyget dit går bra såklart. Och att hon fortsätter hålla sig så flytande hon bara kan.
Det kommer nog gå bra. Sen så hoppas jag att allt går tillbaka till det vanliga för familjen Wallgren. De har haft sin beskärda del av otur nu tycker jag.
Monika är värdens finaste, snällaste och gladaste person. Hon förtjänar att få fortsätta vara det.
(Bilden är från Personalfesten den 14e).
lördag 21 november 2009
KONTROLLMÄRKNING.
Fredagskvällens asgarv:
Att ligga på en fjärrkontroll. "Jag tyckte att det kändes lite obekvämt".
Hihi.
Att ligga på en fjärrkontroll. "Jag tyckte att det kändes lite obekvämt".
Hihi.
BRÜNO - BLÄ.
I går såg jag och R Brüno. Filmen alltså.
Okej, Borat var kul. Men med den här filmen borde det följa med en ordentligt stor skämskudde när man hyr den. Okej, den var lite småkul här och var. Men i överlag så var den pinsam varvat med tråkig och lite förutsägbar. Vem blir överraskad över att en narscissistisk österrikisk übergay-snubbe springer omkring i USA, refererar till Hitler som en "superstar" och adopterar någon stackars unge, vilket är inne för det gör ju Madonna och Brangelina. En unge som han sen exploaterar åt de grövsta genom att sätta honom på styret när han ska ut och köra moppe i LA, eller sätta en laptop i ungens vagn (han är typ ett halvår) alt sätta hörlurar på ungens skalle så han måste lyssna på våldtäktsrap (eller något liknande) och etc, samt ta "familjefoton" där han har bi-skyddsutrustning på sig och ungen är full av bin .. ?
Ja ja Sascha Baron Cohen, vi fattar att du tar ut provokation till den yttersta linjen, men det blir alldeles för mycket.
Jag rekommenderar den inte. Jag vill fortfarande använda en skämskudde, och det var 12 timmar jag såg den.
Pinsamt kort sagt. Inte bra, nej.
Nu har jag fått det sagt. Nu ska jag se på Simpsons med snubben. Och dricka kaffe.
Hej hej.
Okej, Borat var kul. Men med den här filmen borde det följa med en ordentligt stor skämskudde när man hyr den. Okej, den var lite småkul här och var. Men i överlag så var den pinsam varvat med tråkig och lite förutsägbar. Vem blir överraskad över att en narscissistisk österrikisk übergay-snubbe springer omkring i USA, refererar till Hitler som en "superstar" och adopterar någon stackars unge, vilket är inne för det gör ju Madonna och Brangelina. En unge som han sen exploaterar åt de grövsta genom att sätta honom på styret när han ska ut och köra moppe i LA, eller sätta en laptop i ungens vagn (han är typ ett halvår) alt sätta hörlurar på ungens skalle så han måste lyssna på våldtäktsrap (eller något liknande) och etc, samt ta "familjefoton" där han har bi-skyddsutrustning på sig och ungen är full av bin .. ?
Ja ja Sascha Baron Cohen, vi fattar att du tar ut provokation till den yttersta linjen, men det blir alldeles för mycket.
Jag rekommenderar den inte. Jag vill fortfarande använda en skämskudde, och det var 12 timmar jag såg den.
Pinsamt kort sagt. Inte bra, nej.
Nu har jag fått det sagt. Nu ska jag se på Simpsons med snubben. Och dricka kaffe.
Hej hej.
tisdag 17 november 2009
UÄÄCK.
Orkar inte skriva om personalfesten än. Men det kommer.
I kväll, när jag kom hem från jobbet, så började jag tokdammsuga alla lister och kanter i hela lägenheten. I morse upptäckte jag att en brun, randig liten larv våldsgästade min hall. Till Gilbys stora intresse.
Det verkar inte som att brunisen tog med sig några polare hit. Men man kan aldrig vara säker. Så hela dagen har jag haft maniska tankar om att jag måste hem och städa.
När jag väl slutade så nästan sprang jag hem och hade hemska fantasier om att hela hemmet skulle vara proppat med bruna larver.
Men som tur är så var det inte så. Men nåde världen om jag hittar någon kompanjon till gästen från i morse. Då vet jag inte vad jag gör, i och för sig. Troligtvis lär jag fly fältet och sätter mig i något hörn och börjar grina av äckel.
Jag klarar verkligen inte av sådant som ringlar.
Det finns en skylt ute i trapphuset där det står att "Anticimex förebygger och skyddar denna fastighet". Så troligtvis hade den där lilla larven följt med mig in i förhoppning om att jag behövde en roomie.
Han fick bo i toaletten istället.
I kväll, när jag kom hem från jobbet, så började jag tokdammsuga alla lister och kanter i hela lägenheten. I morse upptäckte jag att en brun, randig liten larv våldsgästade min hall. Till Gilbys stora intresse.
Det verkar inte som att brunisen tog med sig några polare hit. Men man kan aldrig vara säker. Så hela dagen har jag haft maniska tankar om att jag måste hem och städa.
När jag väl slutade så nästan sprang jag hem och hade hemska fantasier om att hela hemmet skulle vara proppat med bruna larver.
Men som tur är så var det inte så. Men nåde världen om jag hittar någon kompanjon till gästen från i morse. Då vet jag inte vad jag gör, i och för sig. Troligtvis lär jag fly fältet och sätter mig i något hörn och börjar grina av äckel.
Jag klarar verkligen inte av sådant som ringlar.
Det finns en skylt ute i trapphuset där det står att "Anticimex förebygger och skyddar denna fastighet". Så troligtvis hade den där lilla larven följt med mig in i förhoppning om att jag behövde en roomie.
Han fick bo i toaletten istället.
söndag 15 november 2009
FIRMATOK M,M.
Halo.
En kort sammanfattning av helgen: svirerier, huvudvärk, sömnproblem, (o)kärt återseende av gamla arbetskamrater på firmafest (vissa var kärt, vissa bara .. idioter), ångest över försovning, spritsers, glittrig ögonskugga och pufflugg.
Jag har haft en jättebra helg.
Nu ska jag sova.
Puss och god natt.
(Jag återkommer nog mer detaljerat om coop-festen senare.
En kort sammanfattning av helgen: svirerier, huvudvärk, sömnproblem, (o)kärt återseende av gamla arbetskamrater på firmafest (vissa var kärt, vissa bara .. idioter), ångest över försovning, spritsers, glittrig ögonskugga och pufflugg.
Jag har haft en jättebra helg.
Nu ska jag sova.
Puss och god natt.
(Jag återkommer nog mer detaljerat om coop-festen senare.
onsdag 11 november 2009
JÄKLA BUBBELSKUTTANDE.
Jag måste erkänna en sak, ibland är jag verkligen sämst.
Igår bubbelskuttade jag till kl 01:10 typ! Jag måste fasen ta och ge mig snart. Jag skulle ju sluta hålla på med det där så att sömnen blir lidande. Jag kommer aldrig kunna ta mig upp och vara vaken på jobbet något mer om det här så fortsätta.
Imorgon börjar jag kl 7. Så jag ska gå och lägga mig typ nu. Jag ska fan upp halv sex.
I kväll får jag bara bubbelskutta EN gång.
Får se hur det går.
(Nej, det har inte hänt något speciellt idag. Jag har jobbat).
Igår bubbelskuttade jag till kl 01:10 typ! Jag måste fasen ta och ge mig snart. Jag skulle ju sluta hålla på med det där så att sömnen blir lidande. Jag kommer aldrig kunna ta mig upp och vara vaken på jobbet något mer om det här så fortsätta.
Imorgon börjar jag kl 7. Så jag ska gå och lägga mig typ nu. Jag ska fan upp halv sex.
I kväll får jag bara bubbelskutta EN gång.
Får se hur det går.
(Nej, det har inte hänt något speciellt idag. Jag har jobbat).
tisdag 10 november 2009
GLÄDJE OCH SORG.
Jenny med en katt på huvudet.
Bubbelskruttandet håller på att ta över mitt liv tror jag. Har man väl börjat spela så går det inte att sluta, igår skruttade jag iväg tiden totalt och var inte i säng förän kl 01:30. Tur att jag inte skulle upp tidigt idag säger jag bara ...
De senaste dagarna har jag inte BARA skruttat. Det har gjorts andra saker också faktiskt.
I Lördags gick jag ner på stan och mötte upp Karro för en promenad som avslutades med en fika på Stars. Smart och genomtänkt som jag var så tog jag förra årets vinterstövlar på mig .. dvs ena skon är snedtrampad som fan och båda tar in vatten. Det var ett redigt slaskväder ute. Så jag fick gå obekvämt och var helt övertygad om att jag skulle straffas med en ordentlig förkylning pga de blöta, svinkalla fötterna. Men jag klarade mig verkar det som. Puh.
Efter fika så hyrde vi Coraline och hade filmkväll hos mig.
Fin-fina Karro. Hon är så bra. Jag måste verkligen bli bättre på att höra av mig till folk.
Sen så har jag jobbat i sedvanlig ordning. Efter jobbet igår så traskade jag ner till stan en än gång och mötte upp Jenny som var här och arbeta mån-tisd. Vi käkade sushi (som vanligt), hyrde Låt den rätte komma in och gick hem till mig och såg den. Den var jättejättejättebra. Mycket bättre än jag trodde. Det har pratats och hyllats så mycket runt den här filmen så jag vågade inte riktigt ha förväntningar på den, samt att boken är sanslöst bra. Så jag var lite orolig att det skulle bli det typiska bra bok=skitdålig film-senariot. Men icke. Jättebra. Äntligen har jag fått se den. Det kommer garanterat inhandlas.
(För övrigt så kan jag tillägga att Coraline var jättejättebra den med. Vackra scener, fenomenala animationer, och väldigt bra historia. Det är iof inte så överraskande när den är gjord av en person som var med och gjorde Nightmare before christmas).
Idag har jag varit ledig. Skulle stiga upp kl 8 i morse. Men efter bubbelspelande till halv två på natten, samt energislukande katastrofdrömmar*, så var kände jag mig helt utpumpad när klockan ringde. Snozade typ 10 gånger men gav upp tillslut. Det var kört, jag var alldeles för trött. Lika bra att sova tills jag vaknar på rikt.
Klockan tolv gjorde jag det. Pigg och utsövd. Bubbelskutt, gröt och kaffe till frukost/lunch. Jag klagar inte.
Sen trallade jag ned på stan igen och träffade upp Jenny, igen. Vi gick på Waynes och fikade. Sen gick vi hem till mig. Gjorde varma mackor med sallad. Blev proppers och däckade i min soffa tills DH började.
Sen åkte Jenny tillbaka till hotellet och jag satte mig här. Och bubbelskuttade lite till.
* Jag drömde att jag såg två höghus som stod bredvid varandra, längst ner på västra esplanaden. Det brann högst upp i båda husen. Jag hörde sirener som var på väg till husen, men ungefär en halvminut efter att jag upptäckte bränderna så rasar det ena huset. Brandbilarna hann aldrig fram. Det är bostadshus och jag vet att ingen av de boende klarade sig. Känslan jag fick när jag såg det katastrofala samt känslan av att inte kunna hjälpa har suttit kvar i mig hela dagen. Litegrann.
Jag gissar att detta beror på en väldigt tragisk och fruktansvärd sak som hände i Piteå i söndags. En barndomskompis till Robert och Jenny förlorade sin dotter, hon fick en traktorskopa över sig och avled av skadorna. Eftersom det talades och tänktes mycket över denna tragedi igår så utgår jag ifrån att det är därför jag drömde om tragedier. Branden i husen var inte den enda. Jag kommer bara ihåg den, men jag vet att jag drömde om en massa hemska saker.
Det kändes som att jag sprungit ett maratonlopp när jag vaknade.
BUBBELSKUTTER.
Anledningen till varför jag aldrig skriver något är för att jag blivit besatt av Bubbleshooter.
Jag återkommer imorgon (LÄS: idag).
God natt.
Jag återkommer imorgon (LÄS: idag).
God natt.
torsdag 5 november 2009
TYP SJUK.
Har varit hemma sjuk idag. Fick ont i halsen igår eftermiddag, frös och svettades om vartannat och senare på kvällen hade jag lite feber. Inte mycket, men tillräckligt för att inse att jag inte borde gå utanför dörren innan jag är helt bra igen. Om det skulle vara Svinis så vill jag såklart undvika att smitta så mycket som möjligt, och det är nog inte så smart att vara på ett sånt jobb som jag har även om man bara är lite sjuk. Jag vägrar ta någon jäkla oprövad spruta. Man får undvika att försöka smitta på sndra sätt. Handsprit t.ex. Min bästa vän på jobbet.
Däremot idag så mår jag ändå ganska bra. Förutom att jag fryser/svettas till och från och varit jättetrött hela dagen. Jag sov länge inatt, steg upp och åt frukost och sov några timmar till. Samt att jag känner mig sliten och energilös. Och lite översoven fastän jag är trött. Men jag har inte ont i halsen och ingen feber.
Men för att ta det säkra före det osäkra så tyckte chefen (och jag) att jag ska stanna hemma imorgon också.
Däremot idag så mår jag ändå ganska bra. Förutom att jag fryser/svettas till och från och varit jättetrött hela dagen. Jag sov länge inatt, steg upp och åt frukost och sov några timmar till. Samt att jag känner mig sliten och energilös. Och lite översoven fastän jag är trött. Men jag har inte ont i halsen och ingen feber.
Men för att ta det säkra före det osäkra så tyckte chefen (och jag) att jag ska stanna hemma imorgon också.
måndag 2 november 2009
HEMMA OCH TJURIGT.
Lite bilder från en prommis i Stridholm.
Jag ville verkligen inte åka hem igår. Det suger att helgerna går så jädra fort.
Så i dag var det back to work som vanligt. Lite roligt var min arbetskamrats lapp angående fredagens gurka som var fryst när vi fick den.
"Tyvärr har vi ingen Gurka. Våran Fredagsleverans blev frusen".
Gurkorna darrar av köld, andas ut froströk, säger "burr burr" och önskar halsdukar framför att hamna i kylskåp.
Annars så har det varit en halvdryg arbetsdag faktiskt. Det har varit tjaffsigt. Folk har bytt av varandra för sent, inte haft på sig telefoner samt tjaffsat lite i allmänhet.
Nä, idag var inte en direkt rolig och peppande arbetsdag. Jag avskyr att gå omkring och vara irreterad på folk, och ingen tycker att det är kul att bli irreterad på. Men om man är lite i obalans så är det lätt att humöret tryter och lättretlighet går nog inte att undvika. Men jag vet ju att vi är ett jättebra gäng som tycker om och uppskattar varandra väldigt mycket i grund och botten. Någon tjafsdag får man väl acceptera då. Så länge det sker väldigt sällan.
söndag 1 november 2009
MASKERAD I NORRBOTTEN.
I går var det Halloweenfest, maskerad alltså.
Vi var hos R's kompisar Markus & Madde. De bor i ett litet gulligt hus i Öjebyn. Jag har aldrig sett någon pynta och gå in så mycket inför Halloween. Spindelväv med spindlar över allt, monsterljus, kolsyreis som ryker och bubblar när man häller varmt vatten på det, avhuggna fingrar och andra egengjoda Halloweengodisar m,m.
Det var trevligt. Jag var mest där för att få träffa M&M och övriga kompisar till R som jag inte träffat tidigare. Så jag satt med mina folkisar och de andra med whiskey, vin och sprit. Jag var inte direkt något partyanimal. Men jag klarar inte av att vara bakis längre.
Efter ett tag så smällde festen av lite grann. Folk for ut på lokal, vissa började bli trött och less och andra fick i sig lite för mycket.
Jag hade fått låna en grönsvart klänning och några svarta vingar av Hanna. Någon svart ängel liknande grej. Lite knäppt att fara till en fest för att klä ut sig och sen byta om några timmar senare när man ska hem. Men ja ja.
Det var najs ändå. Träffa lite folk man hört mycket om och sen så hade de så jävulskt god blåbärsbål också. Hehe.
Ja, innan festen rakade jag tuppkam på Robert. Han blev skitsnygg. Men jag antar att han kommer raka av den senare ikväll när jag åkt hem. Boh.
Vi var hos R's kompisar Markus & Madde. De bor i ett litet gulligt hus i Öjebyn. Jag har aldrig sett någon pynta och gå in så mycket inför Halloween. Spindelväv med spindlar över allt, monsterljus, kolsyreis som ryker och bubblar när man häller varmt vatten på det, avhuggna fingrar och andra egengjoda Halloweengodisar m,m.
Det var trevligt. Jag var mest där för att få träffa M&M och övriga kompisar till R som jag inte träffat tidigare. Så jag satt med mina folkisar och de andra med whiskey, vin och sprit. Jag var inte direkt något partyanimal. Men jag klarar inte av att vara bakis längre.
Efter ett tag så smällde festen av lite grann. Folk for ut på lokal, vissa började bli trött och less och andra fick i sig lite för mycket.
Jag hade fått låna en grönsvart klänning och några svarta vingar av Hanna. Någon svart ängel liknande grej. Lite knäppt att fara till en fest för att klä ut sig och sen byta om några timmar senare när man ska hem. Men ja ja.
Det var najs ändå. Träffa lite folk man hört mycket om och sen så hade de så jävulskt god blåbärsbål också. Hehe.
Ja, innan festen rakade jag tuppkam på Robert. Han blev skitsnygg. Men jag antar att han kommer raka av den senare ikväll när jag åkt hem. Boh.
lördag 31 oktober 2009
HEJ MITT VINTERLAND, NU ÄR JAG HÄR.
Tjoho. Så åkte man till Piteå och hamnade i ett vinterland. Det är skitmysigt och jättefint, men jag har troligtvis de sämsta skorna i mannaminne. Jag får undvika att gå ut helt enkelt, om jag inte vill förfrysa tossingarna. Det vill jag inte så jag får väl stå och stirra längtande ut genom förnstret ..
Ja så började man dagen med ett oplanerat jidder.
Eller börja och börja, jag har varit vaken ett tag. Karpaltunnel-helvetet blir bara värre och värre, jag kan knappt sitta vid datorn längre. Jag är jobbigt att styra musen för jag har inte någon känsel i handen. Och i detta skrivande så sticker det något så jävulskt i fingrarna. Blä, jag börjar längta efter operationen, vilket lär bli när jag är 35, det är ju landstinget som styr det ..
Som sagt, har varit vaken ett tag, jag har varit världshistoriens jobbigaste flickvän där jag har hoppat, killat, petat och jävlats för att få upp karln. Han undrar varför jag har börjat ta Speed och ska upp kl 7 på morgonen när vi somnade 3. Klockan var 11 men det vägrade han inse. Hur som, jag har verkligen varit asjobbig så jag skulle inte bli förvånad om han senare idag sätter mig på någon buss som går till Tjottahejti, så han kan få åka hem och sova ut ordentligt, stackaren.
I går fick jag sluta tidigare från jobbet för att jag skulle hinna med 16,15 bussen till Piteå. Men när jag slutat så förkortades bussfärden till Ånäset. För R och far skulle dit och köpa en bil. Men när de åkt de 18 milen dit säger försäljaren att han är upptagen i två timmar så de måste vänta, så när jag är halvvägs till busstationen så ringer R och säger att de kommer och hämtar mig ist. Så jag vänder och traskar tillbaka till Hagmarken. Efter ett tag så plingar R plus fader på dörren och den oändliga resan till Piteå börjar..
Med oändlig menar jag att vi tre, på allvar, trodde att vi aldrig skulle få lämna OK i Ånäset. Karlf*n (ursäkta språket) som skulle sälja bilen dök aldrig upp. Så vi satt och väntade som tre fån i evigheter på macken. Människan hade inte mobilen på så det gick inte att få tag på honom.
Efter ett tag blev vi less och började leta reda på bydelen han påstod att han bor i, men varken Ånäsetbor eller Robertsforsbor visste var det låg.
Det började osa lurendrejeri alt oseriöshet på långa vägar.
Tillslut fick vi ge upp. Och det var en mindre nöjd pojkvän som körde oss till Piteå sen. Över 50 mil, en tank, för en jäkla karlj*vel som inte ens kunde kontakta och säga att han inte kunde dyka upp pga av tidsbrist eller vad det nu berodde på. Jag kan helt ärligt säga att om den människan inte har något rimligt själ till varför han inte bemödade sig att dyka upp, eller ha mobilen på, så är det en jävla idiot.
Så! Då var det sagt.
Men en liten rolig grej var att när jag gick in på OK Ånäset för toa och lite karra, så är han som jobbar där en gammal stamkund på mitt jobb. Döm om min förvåning när jag såg honom på en mack i ingenstans, med tanke på att sist jag såg honom var en gång när han handlade och sa att han flyttar till Barcelona. Men han och tjejen blev gravida och flyttade tillbaka till Sverige. Och han är uppvuxen i Ånäset tydligen.
Ibland blir man förvånad, minst sagt.
Ja så började man dagen med ett oplanerat jidder.
Eller börja och börja, jag har varit vaken ett tag. Karpaltunnel-helvetet blir bara värre och värre, jag kan knappt sitta vid datorn längre. Jag är jobbigt att styra musen för jag har inte någon känsel i handen. Och i detta skrivande så sticker det något så jävulskt i fingrarna. Blä, jag börjar längta efter operationen, vilket lär bli när jag är 35, det är ju landstinget som styr det ..
Som sagt, har varit vaken ett tag, jag har varit världshistoriens jobbigaste flickvän där jag har hoppat, killat, petat och jävlats för att få upp karln. Han undrar varför jag har börjat ta Speed och ska upp kl 7 på morgonen när vi somnade 3. Klockan var 11 men det vägrade han inse. Hur som, jag har verkligen varit asjobbig så jag skulle inte bli förvånad om han senare idag sätter mig på någon buss som går till Tjottahejti, så han kan få åka hem och sova ut ordentligt, stackaren.
I går fick jag sluta tidigare från jobbet för att jag skulle hinna med 16,15 bussen till Piteå. Men när jag slutat så förkortades bussfärden till Ånäset. För R och far skulle dit och köpa en bil. Men när de åkt de 18 milen dit säger försäljaren att han är upptagen i två timmar så de måste vänta, så när jag är halvvägs till busstationen så ringer R och säger att de kommer och hämtar mig ist. Så jag vänder och traskar tillbaka till Hagmarken. Efter ett tag så plingar R plus fader på dörren och den oändliga resan till Piteå börjar..
Med oändlig menar jag att vi tre, på allvar, trodde att vi aldrig skulle få lämna OK i Ånäset. Karlf*n (ursäkta språket) som skulle sälja bilen dök aldrig upp. Så vi satt och väntade som tre fån i evigheter på macken. Människan hade inte mobilen på så det gick inte att få tag på honom.
Efter ett tag blev vi less och började leta reda på bydelen han påstod att han bor i, men varken Ånäsetbor eller Robertsforsbor visste var det låg.
Det började osa lurendrejeri alt oseriöshet på långa vägar.
Tillslut fick vi ge upp. Och det var en mindre nöjd pojkvän som körde oss till Piteå sen. Över 50 mil, en tank, för en jäkla karlj*vel som inte ens kunde kontakta och säga att han inte kunde dyka upp pga av tidsbrist eller vad det nu berodde på. Jag kan helt ärligt säga att om den människan inte har något rimligt själ till varför han inte bemödade sig att dyka upp, eller ha mobilen på, så är det en jävla idiot.
Så! Då var det sagt.
Men en liten rolig grej var att när jag gick in på OK Ånäset för toa och lite karra, så är han som jobbar där en gammal stamkund på mitt jobb. Döm om min förvåning när jag såg honom på en mack i ingenstans, med tanke på att sist jag såg honom var en gång när han handlade och sa att han flyttar till Barcelona. Men han och tjejen blev gravida och flyttade tillbaka till Sverige. Och han är uppvuxen i Ånäset tydligen.
Ibland blir man förvånad, minst sagt.
onsdag 28 oktober 2009
JAG BLIR GALEN SNART.
Jag blir snart tokig på mitt värdelösa internet. Jag har en "pott" varje månad som är på 50 gig. Och när jag signade upp mig så sa säljaren att det är svårt att göra slut på "potten". Men han valde att inte tillägga att om man använder, Youtube eller Spotify m,m så töms "potten" på nolltid. Och i slutet av varje månad så är mitt internet så segt att jag vill slita håret ur rötterna när jag sitter här. Det tar typ 3 dagar för datorn att ladda upp en bild på Facebook. Kul? Nej.
Och nej, jag tänker inte låta bli att använda Spotify för att undvika att få segt internet, man måste ju få lyssna på musik tycker jag.
Snart så är det bara tre månader kvar tills bindningstiden är över. Då ska skiten sägas upp och jag ska vända mig till något annat bolag. Tele 2 har bara jocklat från dag ett tycker jag, är det inte stenåldersrutiner när telefoner ska flyttas så är det lurendrejerier angående internet. Idioti.
Och nej, jag tänker inte låta bli att använda Spotify för att undvika att få segt internet, man måste ju få lyssna på musik tycker jag.
Snart så är det bara tre månader kvar tills bindningstiden är över. Då ska skiten sägas upp och jag ska vända mig till något annat bolag. Tele 2 har bara jocklat från dag ett tycker jag, är det inte stenåldersrutiner när telefoner ska flyttas så är det lurendrejerier angående internet. Idioti.
söndag 25 oktober 2009
KÄRLEKEN STÄNGER DÖRREN OCH SAKNADEN TRÄNGER SIG PÅ.
Nu har R åkt hem. Buhuu. Jag tycker att tiden rinner iväg alldeles för snabbt ibland, trots att vi alla fick en timme extra inatt. Men han måste ju få fara hem. Trots att jag tjatar om att han ska stanna och sitta här och uggla i min lägenhet medan jag är på jobbet. Det är nog det mest själdödande som finns iof. Men det är ju så tråkigt att bli ensam helt plötsligt när man har haft någon runt sig i ett par dagar. Jag behöver fler dagar för att jag börjar längta efter egentid. Två dagar är inte länge, helgen borde förlängas tycker jag. Minsann!
Nä, nu ska jag inte fortsätta vara en dryg gnällunge. Lite separationsångest får man leva med. Samt att vi kommer ses snart igen. På Fredag kväll.
Vi är tydligen bjudna på en maskeradfest hos Marcus & Madde. Två personer som jag har hört nämnas flera gånger men aldrig haft äran att träffa än. Vi lär knappast klä ut oss. Jag misstänker att det inte finns en chans i världshistorien att Robert ids eller vill skaffa en maskeradoutfit. Jag kommer inte ha tid att klä ut mig, fixa hår och smink till en maskerad. Då skulle det måsta göras under bussresan upp, då skulle jag troligtvis bli utslängd utanför Byske när jag mitt under resan börjar åla av mig kläder till de andra resenärernas förskräckelse, samt att jag kladdar smink överallt så fort bussen kör i ett gupp.
Samt tanken på att Roberts vänners första intryck av mig kommer bli att se mig utklädd till något fån, är väl inte så tilltalande heller.
Men det ska bli kul att träffa M&M. Då är det bara Emma & Cathrine kvar så tror jag att jag har fått träffa de flesta närmaste vännerna.
R har inte träffat Hannorna och Erikarna än, samt Elot. Annars har han träffat de flesta av mina käraste.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag blev typ handlingsförlamad nu när Robert for. Jag borde städa, men jag halvfunderar på om man ska pröva en gång till med de där chokladrutorna. (Alltså att jag vill bevisa för mig själv att jag förhoppningsvis inte har blivit sämst på att baka).
Christer och Mathias kom och hälsade på, och då tog kakorna näst intill slut.
Fan! Jag glömde skicka med kanelbullar till Lennart!
Nä, nu ska jag inte fortsätta vara en dryg gnällunge. Lite separationsångest får man leva med. Samt att vi kommer ses snart igen. På Fredag kväll.
Vi är tydligen bjudna på en maskeradfest hos Marcus & Madde. Två personer som jag har hört nämnas flera gånger men aldrig haft äran att träffa än. Vi lär knappast klä ut oss. Jag misstänker att det inte finns en chans i världshistorien att Robert ids eller vill skaffa en maskeradoutfit. Jag kommer inte ha tid att klä ut mig, fixa hår och smink till en maskerad. Då skulle det måsta göras under bussresan upp, då skulle jag troligtvis bli utslängd utanför Byske när jag mitt under resan börjar åla av mig kläder till de andra resenärernas förskräckelse, samt att jag kladdar smink överallt så fort bussen kör i ett gupp.
Samt tanken på att Roberts vänners första intryck av mig kommer bli att se mig utklädd till något fån, är väl inte så tilltalande heller.
Men det ska bli kul att träffa M&M. Då är det bara Emma & Cathrine kvar så tror jag att jag har fått träffa de flesta närmaste vännerna.
R har inte träffat Hannorna och Erikarna än, samt Elot. Annars har han träffat de flesta av mina käraste.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag blev typ handlingsförlamad nu när Robert for. Jag borde städa, men jag halvfunderar på om man ska pröva en gång till med de där chokladrutorna. (Alltså att jag vill bevisa för mig själv att jag förhoppningsvis inte har blivit sämst på att baka).
Christer och Mathias kom och hälsade på, och då tog kakorna näst intill slut.
Fan! Jag glömde skicka med kanelbullar till Lennart!
lördag 24 oktober 2009
HALVMISSLYCKADE BAKVERK.
I går kväll, medan jag väntade på att kärleken skulle komma till stan, så kom jag på den briljanta idén att baka chokladrutor! Jag hittade receptet i en gammal MerSmak och det verkade inte invecklat för fem öre.
Men då visar det sig att jag har världshistoriens sämsta ugn. Så jag lyckades inte få till lika fina kakor som i tidningen (fotoretuch?). Jag borde kanske ha gjort dubbel sats för plåten var lite för stor också. Hur som så var de sjuuuuuukt goda.
Så nu tänker jag förvandla den här bloggen till en bakblogg så här är receptet:
CHOKLADRUTOR MED SOLROSKÄRNOR.
Ca 20 st.
Tid ca 35 minuter.
Ugnstemeratur 175º
Ingredienser
100 g margarin eller smör
100 g mörk blockchoklad, gärna 70%
0,5 dl solroskärnor
2 ägg
2 dl socker
1,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
Garnering
0,5 dl solroskärnor el silverkulor
Smält margarin/smör i en stor kastrull. Lägg i chokladen och låt den smälta. Låt svalna lite. Blanda ner solroskärnor, ägg, socker, mjöl och bakpulver i kastrullen. Rör till en jämn smet. Bred ut den på bakplåtspapper i en liten långpanna (ca 20x30 cm). Strö ev på solsolkärnorna om du vill ha de som garnering. (Vänta med silverkulorna!).
Grädda i mitten av ugnen i ca 25 min.
Låt kakan svalna och skär den i rutor.
Om du vill garnera med silverkulor så smält lite smör och pensla kakan med det. Strö över kulorna. (Eller annan tårtgarnering, eller kokos etc.).
Enligt tidningen så ska de serveras med en klick grädde och bär.
Eller ät den som de är. Jättegoda.
Skulle göra Blåbärssnittar idag, men lyckades inte med det heller. Jäkla ugn!
PS. Jag brukar faktiskt vara bra på att baka. DS.
torsdag 22 oktober 2009
JAG VÄGRAR BLI SJUK.
Idag har jag varit mindre trött, men har däremot känt mig lite skrovlig i halsen och kallsvettats till och från. Men det har inte på långa vägar känts som att någon förkylning eller svininfluensa är på väg, kan bero på att jag jobbat som en liten ekorre och när jag väl stannat av så har jag börjat frysa direkt. Våran butik är troligtvis den kallaste butiken i världen. Man måste jobba som ett jehu under den mörka delen av året. För annars fryser man fast i någon hylla, eller kassan, eller för min del bland broccoli och salladslök. Men om det nu är dags för snorhostontihalsenochmåförjävligt-vecka så har jag i förebyggande syfte kutat hem efter jobbet och hällt i mig Kan Jang, käkat 4-5 satsumas, dricker i detta nu citron-ingefärste med honung och en skvätt mjölk samt trycker in halstabletter med jordgubb-lime smak (=godis) i käften.
Jag kommer bli så in i himelen förbannad om jag blir däckad nu när Robert kommer hit i helgen. Vi har inte setts på flera veckor. Det får inte ske!
onsdag 21 oktober 2009
OH SO TIRED.
Jag fattar inte hur man kan vara så sanslöst sjukt trött som jag är. Jag gick och la mig vid tolv igår. Somnade vid ett, men steg inte upp förän ca kl 08:45. Men ändå har jag inte lyckats vakna alls i dag. Trots att jag försökt jobba upp energin, och drukigt flera koppar kaffe (iof så kan kaffe ha omvänd effekt för mig. Det har hänt att jag blivit tröttare efter en kopp kaffe än vad jag var innan. Hur nu det går till har jag ingen aning om, men det händer).
Vid 18-tiden ikväll blev jag nästan orolig för min hälsa. Så trött att man knappt orkar hålla uppe ögonen, samt att jag kände mig lite skakis. Som att jag hade lågt blodsocker eller något. Vilket inte kan stämma för det var precis efter jag ätit middag.
Jag kanske håller på att bli sjuk... Neej, jag vägrar. Inte en chans att jag tänker bli sjuk. Jag känner mig mest bara utmattad. Jag vill vara pigg.
I går var Jenny på väg till Övik för att arbeta där idag. Men när planet landade i Umeå så kom hon på att hon hellre ville stanna här över natten. Himla bra idé tycker jag. För hon promenerade upp till mig för att umgås i några timmar. Jag bjöd på middag och vi satt mest och kollade på TV. Det var otippat att hon skulle komma förbi. Väldigt kul såklart för Jenny är ju en av de bästa brudarna som finns.
Jag tror Lindblommorna här gillar att suprisa. I like.
Vid 18-tiden ikväll blev jag nästan orolig för min hälsa. Så trött att man knappt orkar hålla uppe ögonen, samt att jag kände mig lite skakis. Som att jag hade lågt blodsocker eller något. Vilket inte kan stämma för det var precis efter jag ätit middag.
Jag kanske håller på att bli sjuk... Neej, jag vägrar. Inte en chans att jag tänker bli sjuk. Jag känner mig mest bara utmattad. Jag vill vara pigg.
I går var Jenny på väg till Övik för att arbeta där idag. Men när planet landade i Umeå så kom hon på att hon hellre ville stanna här över natten. Himla bra idé tycker jag. För hon promenerade upp till mig för att umgås i några timmar. Jag bjöd på middag och vi satt mest och kollade på TV. Det var otippat att hon skulle komma förbi. Väldigt kul såklart för Jenny är ju en av de bästa brudarna som finns.
Jag tror Lindblommorna här gillar att suprisa. I like.
tisdag 20 oktober 2009
K HJÄRTA R.
I dag är det exakt 4 månader sen det var midsommarafton. Exakt 4 månader sen jag och Robert kom fram till att vi tycker om varandra hemskt mycket. Det har varit 4 jättefina månader.Jag ser fram mot många kommande månader som kommer vara lika fina men den bästa killen jag någonsin träffat.
Tänk om jag inte hade träffat dig då, undrar var jag hade varit idag? Troligtvis i samma spår som jag var innan. Himla tur att jag inte cyklade hem efter jobbet den kvällen Robert :). Puss.
Tänk om jag inte hade träffat dig då, undrar var jag hade varit idag? Troligtvis i samma spår som jag var innan. Himla tur att jag inte cyklade hem efter jobbet den kvällen Robert :). Puss.
söndag 18 oktober 2009
EN ST GULLEGRIS.
Jag dör så söt den här vovven är.
Jag läste om den i någon tidning faktiskt. Jag förstår hysterin kring den här valpen.
BOK BOK BOK.
Jag har hamnat i en sån där tok-läsar period. Den brukar oftast infinna sig på hösten, vilket det är nu då. Filt, kopp med te eller kaffe, lite frukt och en bok är en näst intill optimal kväll för min del. (En helt optimal kväll innefattar filt, kopp med te eller kaffe, lite frukt och kärt sällskap såklart).
Jag tänker hela tiden på att jag vill läsa, och jag vill läsa ALLT. Förutom typ Björn Borgs självbiografi baserad bara på tenniskarriären, om han nu har någon sån, så sjukt tråkig bok det skulle vara. Alla sportisars karriärbiografier skulle vara så sjukt tråkigt.
Jag gick och grävde ur det mesta i bokhyllan som jag än inte läst. Det blev en liten hög. 1984 har jag börjat på någon gång tror jag, men hittade tydligen en intressantare bok eftersom den inte är avslutad. Jag lånade den av Maya för 100 år sedan, kanske ska ta och läsa den först då. Men jag blir lite misstänksam eftersom jag börjat på den och inte avslutat så är det troligen en bok som inte tilltalar mig. Det finns ju en stor chans att det kanske är en sån där klassiker som man måste ha läst minst en gång och som man bara MÅSTE älska och så blir det som det blev för Jenny och Don Quijote ... bara drygt.
Nä, Majs får nog igen sin bok. Och jag ska avsluta en annan klassiker (som jag aldrig hade hört talas om innan iof, men är tydligen det enligt någon litteraturtant på Aftonbladet) Émile Ajar - Med livet framför sig. Som är en bra bok, handlar om en 10årig pojke och är skriven på en 10årig pojkes språk. Kan vara lite svårt att hänga med ibland. Men den är bra.
Och snart så dimper Marilyn Mansons biografi genom brevinkastet. Betydligt intressantare än Björn Borg måste jag då säga ...
Jidder, jidder. Nu går jag och läser.
Jag tänker hela tiden på att jag vill läsa, och jag vill läsa ALLT. Förutom typ Björn Borgs självbiografi baserad bara på tenniskarriären, om han nu har någon sån, så sjukt tråkig bok det skulle vara. Alla sportisars karriärbiografier skulle vara så sjukt tråkigt.
Jag gick och grävde ur det mesta i bokhyllan som jag än inte läst. Det blev en liten hög. 1984 har jag börjat på någon gång tror jag, men hittade tydligen en intressantare bok eftersom den inte är avslutad. Jag lånade den av Maya för 100 år sedan, kanske ska ta och läsa den först då. Men jag blir lite misstänksam eftersom jag börjat på den och inte avslutat så är det troligen en bok som inte tilltalar mig. Det finns ju en stor chans att det kanske är en sån där klassiker som man måste ha läst minst en gång och som man bara MÅSTE älska och så blir det som det blev för Jenny och Don Quijote ... bara drygt.
Nä, Majs får nog igen sin bok. Och jag ska avsluta en annan klassiker (som jag aldrig hade hört talas om innan iof, men är tydligen det enligt någon litteraturtant på Aftonbladet) Émile Ajar - Med livet framför sig. Som är en bra bok, handlar om en 10årig pojke och är skriven på en 10årig pojkes språk. Kan vara lite svårt att hänga med ibland. Men den är bra.
Och snart så dimper Marilyn Mansons biografi genom brevinkastet. Betydligt intressantare än Björn Borg måste jag då säga ...
Jidder, jidder. Nu går jag och läser.
fredag 16 oktober 2009
UNPEPPED.
Tröööööttt ..
Det blir en hemskt tidig kväll för min del känner jag.
Toktrampande uppför lassarettsbacken i spöregn tar på krafterna tydligen.
Det trodde jag aldrig. Plus 10 timmars arbetsdag på det.
Jag tror jag har lite rätt till att gå och lägga mig på pensionärstid ikväll utan att skämmas. Jag ska upp kl 0600 imorgon också. Jobbarhelg. Ho ho.
Sen så hoppas jag innerligt på att jag får den där jäkla operationstiden snart.
Jag vill ha det överstökat, helst nu.
Jag har tänkt på att jag kommer bli enarmad bandit igen typ hela dagen. Och för varje gång jag tänker på det ju mer opepp blir jag. Varför kan inte min handj*vel funka som den ska. Jag vill int! Högern också. Fy faaaan. (Ursäkta språket).
Det blir en hemskt tidig kväll för min del känner jag.
Toktrampande uppför lassarettsbacken i spöregn tar på krafterna tydligen.
Det trodde jag aldrig. Plus 10 timmars arbetsdag på det.
Jag tror jag har lite rätt till att gå och lägga mig på pensionärstid ikväll utan att skämmas. Jag ska upp kl 0600 imorgon också. Jobbarhelg. Ho ho.
Sen så hoppas jag innerligt på att jag får den där jäkla operationstiden snart.
Jag vill ha det överstökat, helst nu.
Jag har tänkt på att jag kommer bli enarmad bandit igen typ hela dagen. Och för varje gång jag tänker på det ju mer opepp blir jag. Varför kan inte min handj*vel funka som den ska. Jag vill int! Högern också. Fy faaaan. (Ursäkta språket).
HANDTRUBBEL.
Jag försöker ringa min mor, försäkringsexperten, ihärdigt. Men hon sover det lilla sömntrollet. Jag vill veta saker!! Vakna då tröttmamma.
Jag kom hem från sjukhuset för ett tag sedan. Som jag skrev igår så har jag gjort en undersökning av nerverna i min högra hand, och detta genom att en sjuksköterska fäste elektroder på min hand och skickade strömstötar till dem för att mäta nervhastigheten.
Normal hastighet för nerverna i handen är ca 43. Jag hade 20. Ett riktigt rejält nervkläm med andra ord.
Hon undersökte även min vänstra hand för att se så att jag inte är på väg att få samma problem där också. Men den handen var som den ska. Annars är det tydligen väldigt vanligt att det går hand i hand. (Men guuuuuuu så fyndig jag är!, det där var inte meningen. Sorry.) Så nu har sjukan skickat rapport till min läkare på vårdcentralen som ska skicka remiss till handkirurgen och jag ska sitta här och vänta på operation. Igen. Täppa blodtillförseln i armen, igen. Skena på handen, igen (men denna gång av gips), och sjukskrivning, igen.
Enarmad ... igen. I minst tre veckor.
Fy fabian vad opeppad jag blev nu.
Hoppas det finns någon sorts försäkring för det här. Det skulle vara lite plåster på såren i alla fall.
Jag kom hem från sjukhuset för ett tag sedan. Som jag skrev igår så har jag gjort en undersökning av nerverna i min högra hand, och detta genom att en sjuksköterska fäste elektroder på min hand och skickade strömstötar till dem för att mäta nervhastigheten.
Normal hastighet för nerverna i handen är ca 43. Jag hade 20. Ett riktigt rejält nervkläm med andra ord.
Hon undersökte även min vänstra hand för att se så att jag inte är på väg att få samma problem där också. Men den handen var som den ska. Annars är det tydligen väldigt vanligt att det går hand i hand. (Men guuuuuuu så fyndig jag är!, det där var inte meningen. Sorry.) Så nu har sjukan skickat rapport till min läkare på vårdcentralen som ska skicka remiss till handkirurgen och jag ska sitta här och vänta på operation. Igen. Täppa blodtillförseln i armen, igen. Skena på handen, igen (men denna gång av gips), och sjukskrivning, igen.
Enarmad ... igen. I minst tre veckor.
Fy fabian vad opeppad jag blev nu.
Hoppas det finns någon sorts försäkring för det här. Det skulle vara lite plåster på såren i alla fall.
torsdag 15 oktober 2009
CHOCKING.
I morgon bitti är det dags för det tidigare nämnda sjukhusbesöket. Elektroder och ström låter inte så optimalt i mina öron. Det kommer säkert inte vara någon fara, men jag är ändå lite lite nervös. Samt att jag är sjukt opeppad på lassarettsbacken. Jag har inte cyklat uppför den sen jag flyttade från Ålidhem, och jag svor att jag aldrig skulle göra det igen, eller hoppades i alla fall.
Tji fick jag.
Annars så saknar jag Robert hemskt mycket. Fina fina Robert.
Bara ca en vecka kvar innan vi ses igen.
Tji fick jag.
Annars så saknar jag Robert hemskt mycket. Fina fina Robert.
Bara ca en vecka kvar innan vi ses igen.
RUSTAD FÖR VINTER.
Jag kom hem från stan för en stund sedan. Ska ta igen mig ett tag för att senare kanske göra ett besök på Mariehem. Får se, jag har mensvärk och är sliten. Men små powernapar kan göra susen. Jag hoppas det gör det nu också.
Fick lön idag så det kliade i spenderfingrarna. (Passade på att betala hyran och lite räkningar INNAN jag cyklade ner. Men vet aldrig hur det kan gå annars). Syftet var ... typ inget. Kolla runt lite. Men jag kom hem med vinterjacka, mössa, halsduk, kofta, grå klänning, blå klänning och en underlagskräm.
Jag trodde att jag köpte en ny väska också, men tydligen inte för den var inte i påsen och inte på kvittot för den delen. Kommer inte ihåg att jag hängde tillbaka den.
Men det gör nog inte så mycket. Jag lyckades landa på ett fyrsiffrigt pris ändå.
Och det bara på H&M. He he oj då. Men jag behöver ju sakerna så det är väl inget att skämmas över egentligen.
Fick lön idag så det kliade i spenderfingrarna. (Passade på att betala hyran och lite räkningar INNAN jag cyklade ner. Men vet aldrig hur det kan gå annars). Syftet var ... typ inget. Kolla runt lite. Men jag kom hem med vinterjacka, mössa, halsduk, kofta, grå klänning, blå klänning och en underlagskräm.
Jag trodde att jag köpte en ny väska också, men tydligen inte för den var inte i påsen och inte på kvittot för den delen. Kommer inte ihåg att jag hängde tillbaka den.
Men det gör nog inte så mycket. Jag lyckades landa på ett fyrsiffrigt pris ändå.
Och det bara på H&M. He he oj då. Men jag behöver ju sakerna så det är väl inget att skämmas över egentligen.
onsdag 14 oktober 2009
RUMSBESTYR I NOVEMBER.
Damen från bostadsbolaget var in och tittade på mitt badrum idag, och hon höll med mig.
Jag ska få ommålat där inne. Puh. Jag blev lite nervös där ett tag. Jag skulle verkligen inte kunna stå ut med badrummet som det ser ut nu.
Men inte behövde jag oroa mig för det längre. Vitt fint badrum ska det bli, plus att jag ska få ett nytt badrumsskåp. Yey!
Nu är jag taggad på att det ska bli November. Omtapetserat och nymålat badrum. Det kommer bli en helt annan lägenhet. Samt att jag kan börja sätta upp saker på väggarna efter det också. Yey!
Man skulle ha fått bli lite rik också så kan man investera i en ny säng och soffa.
Men det får vänta ett tag. Däremot ska det införskaffas en bokhylla och något som kan likna en mini-sideboard. Så ska ranglat jag har i vardagsrummet nu få flyttas till ett permanent boende i förrådet.
Det kommer nog bli helt OK det här.
Nu är det kallt, funderar på te och IKEAs hemsida en stund. Jag tror jag gört.
Jag ska få ommålat där inne. Puh. Jag blev lite nervös där ett tag. Jag skulle verkligen inte kunna stå ut med badrummet som det ser ut nu.
Men inte behövde jag oroa mig för det längre. Vitt fint badrum ska det bli, plus att jag ska få ett nytt badrumsskåp. Yey!
Nu är jag taggad på att det ska bli November. Omtapetserat och nymålat badrum. Det kommer bli en helt annan lägenhet. Samt att jag kan börja sätta upp saker på väggarna efter det också. Yey!
Man skulle ha fått bli lite rik också så kan man investera i en ny säng och soffa.
Men det får vänta ett tag. Däremot ska det införskaffas en bokhylla och något som kan likna en mini-sideboard. Så ska ranglat jag har i vardagsrummet nu få flyttas till ett permanent boende i förrådet.
Det kommer nog bli helt OK det här.
Nu är det kallt, funderar på te och IKEAs hemsida en stund. Jag tror jag gört.
tisdag 13 oktober 2009
ETT FINT BADRUM. TACK.
Ringde och pratade med Lerstenen idag angående ommålning/tapetsering här hemma.
Enligt besiktningen som min hyresvärd gjorde innan jag flyttade in så är det grönt ljus till att tapetsera om i sovrummet och vardagsrummet.
Men mitt hiskeliga badrum är tydligen "OK". Däremot var det antecknat att det var 6 hål på vägg fyra. Samt att det behövdes en tätning av ett hål i duschen.
Om det hålet har blivit tätat så måste den som tätat gjort världshistoriens sämsta jobb.
SAMT att badrummet är för det första sjukt omodernt, väggarna är smutsiga, schablonen som för det första är ful är också sne, det finns fler hål än i "vägg 4" samt att det är ingrodd smuts i våttapeten som är i duschen. Och jag kan väl tillägga att det är lite väl mörkt där inne för att vara ett badrum. Det finns en lampa och den är över badrumsskåpet som flagnar färg. När man duschar så duschar man i mörkret, för torktumlaren och tvättmaskinen skymmer ljuset.
Jag försökte förklara så gott jag kunde för en på Lerstenen om mitt missnöje, och hon ska komma hit imorgon eftermiddag och titta.
Jag hoppas till gud att hon håller med mig. Troligtvis gör hon det. För det är nog bara min hyresvärd i hela världen som kan tycka att mitt bardum är "OK".
Bilderna säger inte så mycket om hur det ser ut där inne egentligen, syftet var bara att visa upp den fantastiska bården.
FÖRTYDLIGANDE.
Jag måste påpeka en sak med skrovlådan som jag råkade "hälla ut" på Pipes. Jag tappade inte ut lådan så att skrov med pommes hamnade på Pipes heltäckningsmatta-golv. Nä jag tappade bara ut själva lådan utan att något for ut.
Så jag satt inte och käkade mat som jag plockat upp från golvet på någon krog. Uuuäää så äckligt.
Så jag satt inte och käkade mat som jag plockat upp från golvet på någon krog. Uuuäää så äckligt.
EN BLÖT LÖRDAG I UMEÅ.
Lite bilder från festen i Lördags. (Varför ingen bild på födelsedagsbarnet? kan man undra. Det gör jag också. He blidde ingen sån helt enkelt. Boo.)
Först kom Jenny till stan, jag mötte upp henne och vi skulle gå till Sushi Bar för just ja, sushi. Tyvarr så var den vegetariska sushin slut så då släntrade vi iväg till Junkos Sushi. Men då skulle de inte öppna restaurangen på ca en timme. Vi var båda hemskt hungriga så vi gick till Maxim för pizza. Sen trallade vi hem till mig, gjorde oss fina, drack vin och pratade på innan vi gick till grannen Micke för födelsedagskalas.
Där kollades det på fotbollen som är känd som besvikelsen. Jag själv var väl inte så överdrivet engagerad i matchen om jag ska vara helt ärlig. Men fotboll är en sport som aldrig riktigt har lyckats tilltala mig alls. Jag var med i något lag som målvakt när jag var en sisådär 8 år. Jag tyckte det var skittråkigt samtidigt som jag var extremt bollrädd. Så jag slutade efter kanske två eller tre gånger. Varför jag ens började vet jag inte. Fick väl något infall och trodde att jag skulle gilla det. Som vanligt. Jag var med i de flesta "fritidssysslorna" någon gång, men det var inget som tilltalade mig. Förutom Teatern, och dansen. En stund. Teatern gillade jag verkligen stenhårt.
Men nu hamnade jag totalt i ett sidospår.
Vid tiotiden så åkte jag och Jenny till Berghem och hämtade upp en kompis till henne, Lisa. Vi tre åkte till Scharinska och var där en stund. Dar var det väl sådär. Jag tyckte inte att det var så mycket folk som man kände igen, och vi blev sittande vid något bord. Jag hade väl sådär halv-tråkigt egentligen och kände att jag började bli rund under fötterna också för den delen.
Lisa åkte hem, jag och Jenny gick till Pipes. Med mellanlandning på Helan & Halvan där jag köpte en skrov. Egentligen skulle jag nog inte på Pipes men jag tror jag gick in för att Jenny ville att jag skulle hälsa på en person.
Där inne träffade jag Karro, Niklas, Tove, Jonas och hans tjej Frida. Och då blev allt helt plötsligt mycket roligare. Inte för att jag var omunter innan direkt. Men jag slutade vilja gå hem i alla fall.
Hängde med Jonas och tjejen hans resten av kvällen, där jag bland annat lyckades hälla ut min skrovlåda och blev till allmänt åtlöje. Haha. Nä det blev jag inte. Men Jonas och Frida tyckte att jag var hysteriskt rolig som hade gömt ett skrov i handväskan samt att det förklarade varför det luktade pommes inne på Pipes. Jag kände det själv innan och skämdes och hoppades att ingen skulle märka. Men det gjorde tydligen folk ändå.
Jag hade viskat till Jenny något om att jag tyckte det var jobbigt för jag luktade pommes. Ja ja.
Sen så var det hemgång. Jonas och Frida kom förbi och klappade Gilby, sen gick de hem. Jag ringde Robert och var ett fyllo. Käkade mitt skrov. Sen slocknade jag.
Dagen efter bestämde jag att jag inte ska gå ut något mer detta år.
Samtidigt kan jag förstå varför det gick så utför. Det var så längesen jag festade så jag tror faktiskt att jag hade glömt bort när man skulle hejda sig själv och ta det lugnt. Hmmf.
lördag 10 oktober 2009
MJUK SOM EN MUFFINS.
Alltså ni borde se min rygg.. Det är helt sanslöst.
Runda blå-lila märken i olika färgstyrka lite här och var på ryggen, och under det är det en lite dovare blå-lila bakgrund. Man skulle kunna tro att jag blivit misshandlad med en kaffekopp, nä men masserad med sugkopp!
Jag förfärade hälften av mina jobbarkompisar igår. Det är hemskt kul att visa ryggen. Synd att min chef var ledig. Märkena är nog så pass mycket borta till på Måndag att det inte kommer att vara lönt att ens försöka.
Upptäckte en trevlig sak idag efter jag duschat.
Tänkte ta på mig mina favoritbyxor. Svarta såna där tightsjeans.
Det gick ju bra. Inte. Jag har på mig dem nu. Men sist jag hade på mig dem så fick jag inte världens "muffintop".
Nog har jag märkt att jag gått upp i vikt på senaste. Och varit lite rädd för att pröva mina byxor. Men jag hade väl innerst inne hoppats att jag hade fel, eller att jag drömt. Haha.
Men nu är det såhär.
Jag har blivit ett godismonster på sistone, så det är absolut inget konstigt. Samt att jag sa upp mitt IKSUkort när jag flyttade hit till Haga. Samt att jag har nära till jobbet så mina dagliga promenader som jag hade förut är obefintliga.
Började promenera en halvtimme varje morgon iof, men la av när det blev för kallt ute.
Tur att jag de senaste dagarna har varit mer intresserad av Satsumas än godis.
Men nu ska godiset bort helt. Sa för någon vecka sen till Robert att jag ska lägga ner godis. Men jag kan inte låta bli de där jäkla godispåsarna på jobbet. GNNF.
Nä, satsumas inte godis :)
(Sen så har jag ju inte snusat på sex veckor. Det har säkerligen påverkat viktuppgången också).
Nu ska jag sluta tjata om mitt ökade späck. Bättre att försöka bli av med det i stället.
Runda blå-lila märken i olika färgstyrka lite här och var på ryggen, och under det är det en lite dovare blå-lila bakgrund. Man skulle kunna tro att jag blivit misshandlad med en kaffekopp, nä men masserad med sugkopp!
Jag förfärade hälften av mina jobbarkompisar igår. Det är hemskt kul att visa ryggen. Synd att min chef var ledig. Märkena är nog så pass mycket borta till på Måndag att det inte kommer att vara lönt att ens försöka.
Upptäckte en trevlig sak idag efter jag duschat.
Tänkte ta på mig mina favoritbyxor. Svarta såna där tightsjeans.
Det gick ju bra. Inte. Jag har på mig dem nu. Men sist jag hade på mig dem så fick jag inte världens "muffintop".
Nog har jag märkt att jag gått upp i vikt på senaste. Och varit lite rädd för att pröva mina byxor. Men jag hade väl innerst inne hoppats att jag hade fel, eller att jag drömt. Haha.
Men nu är det såhär.
Jag har blivit ett godismonster på sistone, så det är absolut inget konstigt. Samt att jag sa upp mitt IKSUkort när jag flyttade hit till Haga. Samt att jag har nära till jobbet så mina dagliga promenader som jag hade förut är obefintliga.
Började promenera en halvtimme varje morgon iof, men la av när det blev för kallt ute.
Tur att jag de senaste dagarna har varit mer intresserad av Satsumas än godis.
Men nu ska godiset bort helt. Sa för någon vecka sen till Robert att jag ska lägga ner godis. Men jag kan inte låta bli de där jäkla godispåsarna på jobbet. GNNF.
Nä, satsumas inte godis :)
(Sen så har jag ju inte snusat på sex veckor. Det har säkerligen påverkat viktuppgången också).
Nu ska jag sluta tjata om mitt ökade späck. Bättre att försöka bli av med det i stället.
torsdag 8 oktober 2009
KOPPAD.
Nyss var Challe här och masserade mig. Hon använde koppar & nu ser det ut som att någon med perfekt runda nävar har slagit mig hårt över ryggen.
Det syns inte så bra på bilden dock. tänk dig de mer blåa än röda och lite starkare, samt dubbelt så många. Så ser det ut.
Tror inte att jag ska gå barryggad när man ska ut på Lördag. Inte för att jag någonsin har gjort det förut iof?
(Jag vill förresten tillägga att Challe har inte gjort illa mig. Koppning var helt ok, lite obehagligt med suget från kopparna på vissa ställen av ryggen, men det var absolut inte någon form av misshandel).
PUMPIGT.
Jag beställde in lite prydnadspumpor till igår. På jobbet alltså. Det är ju ett tag kvar tills det är Allhelgona, men de är så fina så jag kunde inte låta bli. Det var nog mest för min del än för kunderna som jag beställde dem. Haha. Men jag och i alla fall en kund köpte några i alla fall.
Något gott ska väl komma med att det är höst/vinter; prydnadspumpor!
Kostar 29.90 kr/kg på mitt Coop. Men jag har redan tjuvat till mig de finaste.
(Jag har beställt in fler till på Fredag om någon blev sugen).
I dag är jag ledig och sitter hemma vid datorn och myser med en kopp kaffe i handen, en Robert på MSN och en katt som har damp. Tänkte ta och fixa till alla miljarders bilder som jag har uppladdade på datorn men inte iddas kolla på. De flesta från i sommar tror jag.
Kommer kanske uppdatera Bilddagboken. Men jag får se. Det är ju så jäkla drygt och tråkigt.
Annars så ska jag cykla till Hanna och Vilja och hälsa på en stund. Och efter det ska jag cykla ner på stan och köpa en flaska rosévin och ett sexpack Millers. Jenny kommer hit på Lördag & då är det fest! Tjoho!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)