VADAN GÖRA.

Jag är tvehågsen. Jag vet inte vad jag ska göra av kvällen. Jag känner mig bra nu. Inget huvudont längre. Men däremot äckel-svettig och i akut behov av en dusch. Det beror på att jag dammsugit/torkat golv/diskat typ samtidigt.
Jag är lite sugen på Skarren. Men plånboken är tveksam och jag ska även jobba imorgon. Börjar 11 iof. Men ändå.
Fick öl-sms av Matte att man var välkommen till han och Gerda. Jag har aldrig varit och hälsat på i deras lägga än, så det gjorde mig ännu mer sugen.
Hm, ja det tål att funderas på. Nu ska jag fixa mig lite käk och sen ta en dusch. Efter det borde jag ha kommit fram till något tycker jag.

IDIOTI 3000.

Sådär ja, nu är lunchen avklarad så nu har jag tid att berätta.
Innan så måste jag ursäkta mitt språk, för nu kommer jag inte kunna undvika att en och annan svordom kommer med i texten.

Det jag mötte när jag var ute var två unga tjejer, jag gissar att de är i 15-16 årsåldern, som kommer gående mot mig. Båda röker varav den ena tjejen är höggravid. Gravid och röker?! Hur jävla dum får man vara egentligen? Jag ska inte gå in på vad jag tror om att vara höggravid i den åldern för det är inte min ensak. Men just det här med att röka också. När man är i den åldern så borde man väl ha fått in lite vett i skallen ändå? Det är så jäkla själviskt och puckat som det kan bli. Undrar om hon kommer tycka att det är värt det om det visar sig att ungen är svårt sjuk eller skadad, eller bådadera, när den kommer ut? Jag var på väg att springa efter och rycka ut cigaretten ur handen på människan och säga ett och annat. Men samtidigt så är man ju så pass mycket svennebanan så man går förbi och har åsikter i huvudet istället. Jag skulle ha gått efter.

Det får mig att tänka på en annan person som jag för några år sedan såg stående utanför Konsum i Vännäs och rökte medan hon var i nionde månaden. Och det här är en människa som är över 30. Då kan man tycka att det borde finnas åtminstone betydligt mer vett än den där fjortisen. Även om båda är lika illa. Jag hörde att 30åringens ursäkt var "att det var så himla jobbigt att sluta". Vadå jobbigt att sluta? Visst, det är jobbigt att sluta med nikotin, det vet jag att det är. Men jag anser att om man blir på smällen så har man inget val. Då slutar man, och så passar man på att aldrig börja med skiten igen, även när ungen är född. För det är en annans liv det handlar om. Det är ens BARNS liv det handlar om. Och då ska det fasen inte vara "jobbigt" att sluta röka, snusa, knarka eller dricka eller vad man nu håller på med.
Jag blir så jävla förbannad.

ALLTSÅ .. FOLK!

Jag blev så överjävla upprörd och förbannad över något som jag såg när jag var ute nyss. Men jag hinner inte berätta om det nu, för jag ska på lunchdejt med min jobbarkompis Jenny.
Jag skriver det här som en påminnelse när jag är hemma igen. Jag berättar snart. Tjao!

KRASSLIG.

Jag blev hemskickad från jobbet idag. Huvudvärk, allmän nedstämd och hängig är diagnosen än så länge. Antagligen är det spänningar från igår, säkert järnbrist. Men jag har lite ont i halsen och är lite halv-snorig också så jag sitter här och nojjar över förkylning också. Jag vill inte vara sjuk.

Efter luren tidigare så kände jag mig bättre i huvudet, men huvudvärken finns ändå kvar och stör. Samt att jag är svullen runt ögonen och ser ut som sju svåra år.
Jag kommer vara hemma från jobbet imorgon också. Men jag ska fasen jobba i helgen!

Men i det stora hela så mår jag bättre idag. Är gladare samt även stolt över mitt beslut. Jag måste börja tänka på vad som är bra för mig istället för att hänga mig fast vid saker som faktiskt bara gör mig ledsen. Inte snegla bakåt och sakna det som är över, istället för att vara glad över det som fanns. Bättre att försöka titta framåt och se möjligheter istället.

WEIRDO.

Ibland undrar man hur det är ställt där upp egentligen.

Jag tog en lur för ett tag sen och somnade som en stock. (huvudvärken är lite reducerad, yey!)
Ja, det jag tänkte berätta är att jag drömde att jag och Brittany Murphy var på någon offentligen toalett i USA. Inne i själva rummet fanns det förutom toaletter och handfat och sånt även en massa hyllor och bord fulla med smink, även stora garderober fulla med kläder. Så direkt vi kommer in där så blir jag som galen och rotar igenom allt och tänker sno en massa saker. Men allt där inne är kvarglömda saker, och tydligen så hade de som ägde toaletterna även någon sorts lost and found på samma ställe.
Ja, jag står där inne och rotar bland sminkgrejerna, Brittany står och sminkar sig så hon kunde inte heller hålla fingrarna i styr. Samtidigt så kommer det in någon tjej. Jag tittar på henne och håller upp ett läppglans och säger - Look at this, you should try it. I think it would look great on you!
Bruden blir fötjust, tar läppglanset och börjat smeta frast det på läpparna. När hon är klar så säger jag, och flinar elakt. - Oh, sorry. But I think that the one who used it before you might have Herpes.
Varav bruden slutar vara förtjust, försöker torka bort det, och stampar ut.

Snäll jag är då.

HJÄRTA & SMÄRTA.

Usch, nu började jag verkligen känna mig som misärens misär. Det är Bryan Adams fel. Man kan ju inte lyssna på Please Forgive Me när man har lite hjärtkramp. Det gör inte saken bättre.

Nä fy. Det här är inte roligt, inte roligt alls.

BESLUTSFATTANDE.

Usch. Det blev en mindre rolig eftermiddag ..
Idag har jag rannsakat mig själv och tagit ett väldigt jobbigt beslut. Jobbigt för att jag vill egentligen inte, men jag måste för min egen och en annan persons skull.
Jag kommer inte gå in närmare på vad saken handlar om. Jag vill hålla det hos mig själv och personen i fråga.
Anledningen till varför jag ens nämner det här är för att förvissa att det finns en anledning till om jag inte kommer vara så pratglad en stund. Det kommer gå över om ett tag.

DRÖMMEN OM PÅSLAKANET.

Jag blev överraskningsledig idag. Vi hade gjort en liten ändring i schemat förut, vilket jag hade glömt bort. Som tur var så nämnde min chef det i förbifarten igår för annars hade jag stigit upp och dragit mig till jobbet i morse. I o f. så bor jag typ 5 minuter ifrån, men det hade garanterat varit hemskt störande. Och ännu mer störande för min chef om jag inte hade infunnit mig på Fredag, vilket jag trodde var den dagen jag egentligen skulle vara ledig.
Så det blev överraskningsledig idag minsann. Jag ska ta och städa golven, tvätta kläder, och panta alla burkar från i lördags. Tre proppfulla matkassar blev det, jag kommer inte alls känna mig som en alkis eller panttant när jag ska ut och visa upp det här senare. Men inte gör det nåt, det är ju bra för miljön!

Nä, nu ska jag ta och hänge mig till sysslorna. Och så kanske jag ska belöna mig med ett besök på L senare i eftermiddag. Det var ett hemskt fint påslakans-set som jag råkade lägga ögonen på där i Måndags.

Tjao!

LOST PÅ LAGERHAUS.

Oj oj vad fyndig man kan vara i rubriken idag då ..


Shit, jag har sannerligen blivit besatt, i ordets rätta bemärkelse. Jag till och med går omkring på mitt jobb och fantiserar om vad som ska hända härnäst på ön. Jag har blivit likadan som när jag drabbades av OZfebern, men nu är det LOSTfebern.
Så ja, om ni vill ha tag på mig så ligger jag framför dumburken och glor under all min lediga tid. I alla fall till första säsongen har tagit slut, och jag har nästan plöjt igenom den nu. Sen bara 5 till to go.

På mitt kalas i Lördags fick jag ett presentkort på Lagerhaus. Summan var svindlande 4-siffrig, så jag skuttade lyckligt ner på stan efter jobbet igår. Jag såg mig själv gå bananer där inne med galen blick och girigt slita ner saker från hyllorna. Men det gick faktiskt inte till så. Jag kom hem med en dörrmatta, ett nytt duschdrapperi och en wonderbaum som är formad som en muffins och luktar vanilj, och inte med hundra kilo saker släpandes efter mig, som jag trodde. Men snål-Allan bet mig i armen och jag vill inte sprätta några mer fina presentkortspengar, än på det lilla jag fyndade. Men gu så najs att ha ett presentkort på en sån butik. Bara tanken på att det finns ett sådant kort, till mitt förfogande är nästan mer peppande än köpandet i sig. Alltså att veta att man SKA köpa.
Fy fasen vilken jäkla pengaätande materialist jag låter som nu. Man kanske blir det när man får ett fyllt presentkort till förfogande.

Nä, nu LOST. Spännande!

ATT PARTAJA SOM EN 20ÅRING NÄR MAN ÄR 27.

Jag har verkligen haft en helt fantastisk helg! Först jobbmiddag på Droskan. Det var vår butik samt några fler Coop-butiker i stan. Himla trevligt. Chefen bjöd oss på varsin Irish Coffee och jag tror fasen i mig att det är den godaste kaffedrinken jag varit med om. Bara för att nämna det alltså, nu två dagar senare så har jag inte släppt tanken på hur bra den var. Ha ha.
När Droskan bestämde sig för att stänga så drog jag med mig Robin och Stefan till TC där Jenny + Pite-kompisar befann sig.
Jag och S tefan kom på vid kvart i två att vi behövde varsin Mojito .. så ja, det var kul på TC också.

I går hade jag min födelsedagsfest. Jag har försökt räkna ihop ungefär hur många som kom hit, och har kommit upp i ca 30 pers åtminstone. Det var jäkligt kul. Så kul att jag pga av Minttu-överdos inte blev långvarig på Morrisseys födelsedag-efterfesten särskilt länge. Jag hade årtiondets värsta huvudvärk. Men man får vad man tar. Jag valde att ta rosévinspritsers, öl, mousserat rosévin, öl, rosévinsspritsers igen, lite mera öl och en härlig avslutning med några huttar Minttu. Huga liga. Inte konstigt att man blev risig.
Men om man bortser från mitt inmundigande så var det en fantastiskt rolig och fin födelsedagsfest. Och för snart 100ade gången i raden måste jag få påpeka att jag verkligen har de bästaste och finaste vännerna som finns. Jag måste vara världens rikaste människa.

Jag tänker inte lova några bilder från festligheterna med tanke på att jag inte lyckats hålla det hittills. Så, nej inga bilder. Troligtvis. Jag vill men jag kommer inte lyckas ta mig för. Lika bra att erkänna.
Nu ska jag tillbaka till soffan och fortsätta mitt Lost-maraton.

DÅ BLEV MAN PLÖTSLIGT ETT ÅR ÄLDRE.

Jahapp, då var man 27. Jag föddes för ca 2 minuter sedan.

Bilden är tagen för 10 år sedan, då såg jag ut såhär. Hon som tittar drömmande ut i fjärran är Elot. Åhh .. Jag saknar Elot.

SOL, SOL, STRÅLANDE SOL.

Jaa hmm, jag vill nog tjata lite till om solen och hur mycket jag älskar den. Men jag tror att det är dags att lägga ner snart, jag lär ju jinxa den så förbannat mycket redan som det är. Så det här får bli min sista hyllning till solen (rubriken alltså) för ett tag.

I dag har jag haft min sedvanliga lediga Tisdag, men just idag fanns det med en liten bonus. Och bonusen är ju den där lilla tjejen som ska bo och hänga med mig veckan ut. Det var riktigt najs att ha någon att dricka morgonkaffet med, det var ett tag sen sist.
Jenny jobbade lite för förmiddagen, och jag segade lite, diskade lite, ringde vårdcentralen lite, ringade mamma lite, ringde Hannah lite, segade lite till, pratade med Maya lite, och efter många om och men så lyckades jag duscha lite också. Samt göra mig lite i ordning.
Efter alla mina lite-göranden så trallade vi ner på stan och käkade sushi (som jag skrev tidigare, så hade jag rätt i mitt påstående att Jenny nog inte skulle vara så svårövertalad gällande det). Sen så gick vi till Tonsalen i folkets hus och hälsade på Gerda och kollade in glasutställningen som hennes klass hade riggat upp. Majsan var också där så vi snicksnackade lite med dem. Sen så promenerade vi upp till Matematiksgränd på födelsedagsfika hos Hannah och Erik. Sen åkte vi hem hit, Jenny drog ner på stan för en jobbmiddag. Jag har legat på soffan och sträckkollat på några Lost-avsnitt, med ett Desperate inklämt emellan.

Så det var min dag. Nu är det snart dags för sängen och sen tillbaka till arbetet imorgon.

HEJ JENNY!

I går kväll så fick jag fint besök här hemma. Jenny har kommit upp till Umeå och kommer vara här i stan hela veckan ut! Riktigt trevligt tycker jag, såklart. Hon sitter i detta nu i min soffa och jobbar. Och senare idag ska vi traska ner till stan, och jag tänkte att vi skulle ta oss en lunch på Sushibar. Jag tror inte Jenny kommer protestera.
Sen så fyller Hannah 27 idag, så vi ska upp till henne på Ålidhem och gratulera. Det är superfint väder ute idag också. Hoppas det håller i sig, jag hade tänkt gå in mina nya jesus-sandaler med stenar och glitter på. Yesbox!

SIMPSONS LOST.

Då var man hemma från Vännässkogarna igen. Ganska skönt. Gilby är som vanligt trött som en apa och sover nonstop. Jag förstår inte varför han alltid blir helt knockad efter att han varit ute hos min mamma? Kanske för allt obegränsat kutande utomhus kanske?

Nä brollan skjutsade hem mig så smet vi in på Media Markt en sväng. På grund av det råkade naturligtvis tredje säsongen med Simpsons och första säsongen med Lost följa med mig hem. Oj oj då! Imorgon börjar jag kl 06.00. Så jag borde gå och lägga mig typ nu. Men ett till Lost-avsnitt ska jag unna mig minsann.

SOLEN! I LÖV YOU!

Aah shieet vilken härlig dag det har varit idag! Varmt så inni norden har det varit, vilken ingen knappast missat. Jag har legat ute på en solsäng i bh och läst bok och lapat sol. Så nu har årets "försöka-lyckas-bli-brun-och-misslyckas"-projekt startats. Jag har lyckats bränna mig lite. På ryggen. Så jag är rädvit för tillfället. Då får vi hålla tummarna för att det blir någon sorts brunnyans snart. Det blir fusk-tanning när jag kommer hem imorgon.
Men hur som helst, det har varit en sanslöst skön dag. Regnbågen t o m. hälsade på. Samt lite hällregn. Och soooooool!
(Däremot råkade jag dyka på ett stackars mus-lik med uppsliten mage, det är nog dagens baksida, kan man lungt säga).

Sen ikväll har jag äntligen lyckats se Alice i Underlandet. Hemma hos brorsan. Jag har längtat efter den här filmen i två år, så förväntningarna var såklart skyhöga. Och de infriades! Jag var lite nervös innan faktiskt. Men den är bra, riktigt bra.

God Natt.

LIVET PÅ LANDET.

Hallåjse! Nu är jag i Vännäs/Karlslund och hälsar på familjen under helgen.
Min far hämtade upp mig efter jobbet igår och vi åkte hit till mamma direkt. Hasse hade gjort smörgåstårta inför min stundade 27årsdag. Inte illa alls.
Sen så har Gilby fått vara ute och kutat i gräset lite. Oj, oj sicken glad kissekatt han blir då. Det syns nästan som att han springer runt och skrattar när han är ute.

Jao jao, strålande sol och varmt som attans är det ute. Snart så ska jag hoppa in i duschen. Och sen lägga mig ute i värmen och läsa lite bok och fröjdas. Sommaren är nästan här, det är så jävla underbart så det finns knappt ord för det.

BRÖLLOPPSSUPRISE OCH PIPES.

De lyckliga tu.

Hade en förträfflig kväll igår. Den började så fint med att jag blev bjuden på bröllop i höst. Mina vänner Hannah och Erik (utan barn) ska gå till altaret. Hannah ringde mig angående en intervju till hennes c-uppsats (jag ska intervjuas om min fingerskada) och mer eller mindre mitt i allt sa hon:
- Duu förresten, visst har jag berättat att Erik friade när vi var i London?
Jag: - ???!!??!!??!!!!!!!!
Hannah: - Nähe, hade jag inte det? Vi ska gifta oss i höst.
Jag: - !!!!!!!!!!!!!! *hopphoppa i stolen* FÅR JAG KOMMA?!!!!

Ja, and so on gick det telefonsamtalet. Så grymt kul! Och det ska bli ett så oformellt bröllop som möjligt. Och allt kommer att ske i Vindeln. Jag längtar hur mycket som helst redan nu.

Sedan duschade jag, promenerade upp till Majsan på Mariehem i fejk-skinnjacka. Har för första gången svettats så mycket om ryggen att det t o m. blev en fläck på koftan. Det kändes väldigt nödvändigt med den där duschen innan kändes det då. Not.
Lisa och Johannes var hos Majsan. Vi käkade lite smörgåstårta och lite kärleks-mocka-snoddas (delade meningar angående om det heter Kärleksmums, Mockarutor eller Snoddas. Som Lisa påstod att de heter. Jag har då aldrig hört det förut).
Ja, vi drack lite öl och vin och sådär, såklart. Sen åkte vi ner på stan och var på Pipes från 20.00 till 02.00. Jag i alla fall. Jag har nog aldrig varit på Pipan eller något annat uteställe så länge någonsin tror jag.
Det andra födelsedagsbarnet Gerda dök upp och fick bakis-brus i present av mig. Sen var det party all night long. Fick ett sms av G idag att hennes dag räddades av bakis-bruset. Najs!
En riktigt trevlig kväll helt enkelt.

MAJSANS OCH GERDAS DAG.

I dag fyller Majsan 30 år!!! Det ska vi fira med en liten gathering på Pipes ikväll. Och som grädde på moset så fyller Gerda 28 år och hon ska självklart också firas med Majsan.
Det kommer bli en riktigt bra kväll ikväll. Jag känner det!

SLAG OCH BLOD.

Men oj oj sicka sammanträffanden det kan bli ..

(Jag har inte slagit Maria, hon är för gullig för det).

MIN KVÄLL I SOFFAN.

Springet i benen gav med sig tillslut.
Jag har spenderat kvällen med att prata i telefon. Kollat på Morrhår och Ärtor. Löst korsord. Och druckit en halv folköl. Helt ok.
Jag bestämde mig tillslut för att satsa på att ladda upp inför morgondagen istället. Det har utlovats strålande väder. Och jag har en playdate med Vilja och Hanna på dagen. Sen blir det till att dammsuga (ja, jag SKA göra det!) och sen göra mig fin och promenera upp till Mariehem på en mini-förfest. Sen blir det Pipes och storfirande av Maya och Gerda.
Jag längtar till imorgon. Nu ska jag gå och lägga mig.

Natti natti allihopa!

SUPERSOL OCH SUPERTRÅK.

Usch, jag kom hem från jobbet och blev akut göralös och grymt uttråkad direkt. Det är jättejättefint väder ute. Så jag vill UT. Men alla jag känner tycks vara upptagna på sina håll, eller så sparar de sig till imorgon. Jag ringde Robert, och lägligt nog så hade han också tråkigt. Då tyckte jag att han ska ta och komma ner hit och hälsa på mig. Men han har obalans i bakhjulen tydligen. Uäääääh så tråkigt!

Jag borde ta tillfället i akt att typ dammsuga och sånt mindre stimulerande men ack så nödvändigt görande. Men det är ju så himla fint ute ju.

LEDIG TORSDAG.

Jag förstår inte den här dealen med att vakna tidigt själv bara för att man är ledig. Jag klagar inte, jag tycker att det är jättebra och att jag får ut mycket mer av dagen om jag är uppe i en rimlig tid, efter mina egna mått mätt då alltså.
Jag är en morgonmänniska, sover jag längre än till 10 så tycker jag att jag nästan har sovit bort dagen. Och jag vill helst vara uppe vid halv sju - sjutiden. Senast halv 8. Oftast brukar jag stiga upp då, men ibland så drabbas jag av den stora sömnen och går och lägger mig igen och vaknar någon gång på eftermiddagen. Då brukar jag tycka att det är mer eller mindre katastrof eftersom jag då verkligen har sovit bort hela dagen.
Men hur som helst, det jag vill komma till är att det måste ligga psykiskt det där med att vakna av sig själv, eller tvångsvakna av en väckarklocka. Bara för att man vet att man måste upp en viss tid så blir det automatiskt asjobbigt att stiga upp på morgonen. Men när man är ledig så vaknar man av sig själv och det är nemas problemas. Intressant.

I dag är jag ledig. Jag ska städa (ja jag vet att jag alltid städar, men jag är verkligen sämst på att komma till skott. Jämt. Jag börjar lite och sen blir det fasen aldrig slutfört) Sen så ska jag ner på stan en liten sväng och kolla runt lite, samt gå på Bolli. Jag återkommer om det händer något intressant av den här dagen. Hej hej.

SOL OCH LJUDKORT.

Shit, det är världens finaste väder idag. Och jag jobbar 10-20. Det känns lagomt opepp. Men det gör inte så mycket. Jag får hålla tummarna för att det är fint på Torsdag. Då är jag ledig.

I dag är jag gladare, igår var verkligen en störande dag. Jag avskyr när dagen börjar dåligt och att det färgar resten av dagen. Hur mycket man än försöker så sitter det ändå kvar i en. Det är drygt.

Det enda som irriterar lite idag är att mitt ljudkort har slutat fungera. Det påstår att det inte har någon kontakt med datorn, och vill att jag ska stoppa in någon skiva och ladda in kontakten igen.
Hur ska jag fixa det? Jag har ingen ljudkorts-skiva.

Jag behöver en ny dator.

JOBBTJAFS.

Usch vilken dag det här har varit.
Nästan hela förmiddagen så har jag gått omkring och varit förbannad och frustrerad för att det blev så sanslöst stressigt på jobbet. En frys hade pajjat så chefen ville att alla skulle hjälpa till och tömma, inklusive jag. Men inte de fast anställda som är äldre än jag. Så det var jag, praktikanter och extraarbetare som sattes på det. Och det hade varit helt OK om det inte varit för att jag hade så jävla mycket eget som behövdes fixas snabbt.
Jag blev på riktigt förbannad över att ingen av de andra som har ansvarsområden blev beordrade att hjälpa till med att tömma.
Nu var jag absolut inte arg på min chef för det, jag vet att det är lätt att haffa tag i den yngsta på arbetsplatsen och inte tänka på hur mycket han/hon har att göra med sitt eget. Det är inte schysst, absolut inte okej, men jag förstår. Jag förstår också hans stress såklart och jag vet att det absolut inte var ett medvetet val att ta mig bara för att jag fortfarande är lite av en gröngöling.

När en frys på en livsmedelsbutik går sönder så snackar vi om hundratals artiklar, samt hur mycket varor som helst som måste packas och tryckas in i lagerfrysen, och det som inte ryms där måste skickas i frysskåp till lagercentralen. Och på det så har vi en stor del av sortimentet som bara försvinner för kunderna, och det är inte speciellt populärt, som säkert de flesta kan förstå.

Jag trodde fasen jag skulle dö av stress när jag hade massvis med skyltar att göra, massvis med fruktrensning som blev lidande, jag hann inte alls svabba av i fruktdisken som jag alltid gör på Måndagar och som MÅSTE göras.
Uppenbarligen var det viktigare att fylla på chips än att ta hand om färskvarorna i helgen, så jag kom tillbaka till ett proppfyllt kylrum och tom fruktdisk imorse. Samt kassapass lägligt nog när varorna kommer. Och då frysen på det.
Och när jag blir riktigt stressad så blir jag inte en trevlig person. Som min stackars chef fick erfara idag. Jag skäms över mitt beteende, men samtidigt så känns det skönt att få sätta ner foten och bevisa att jag har inte tid. Jag har huvudansvaret för den största avdelningen på butiken. Och tydligen glöms det lätt bort att jag allt som oftast, och speciellt på förmiddagarna knappt har tid att gå på toa ens.
Jag förstår varför hon som hade hand om frukten innan mig är helt slutkörd, och inte längre arbetsför. Hon har inte ens fyllt 50. Såna här dagar så inser man att chansen att man ska gå samma väg är jävligt stor. Det är skrämmande.
Jag hatar stress. Men trots mitt klagande just nu så älskar jag mitt jobb ändå.
Och jag har världens bästa chef, trots att jag var sur och vresig idag så ställde han upp och löste saker för mig. Och var peppande och uppmuntrande. Efter det så var allting som det skulle igen.

IGOR OCH DISCO.

I går var jag på Scharinska. Gu se ovanligt.
Där kollade jag bl a in Igor från Sepultura som trummade till dunka-dunka. Det var intressant. Så coolt men samtidigt så fruktansvärt fel. Min storebror lyssnar på Sepultura och har gjort det hemskt länge. Jag minns när jag var en 10årig skitjobbig lillasyster som smet in i brorsans rum bara för att hänga med honom och hans polare (som jag förövrigt var kär i, hela bunten) och skulle visa mig häftig genom att digga med stereon som gick på högsta volym, när jag egentligen grinade inombords för att jag tyckte det lät hemskt och läskigt och samt för att jag trodde att jag skulle börja blöda ur öronen.
Lite skillnad då att få se den legendariske trummisen sitta och trumma på till samma sorts musik som spelades när jag gick på Vegaskolans discon när jag gick i 6an. Och då spelades INTE Sepultura.

Annars så var det en ganska rolig kväll. Jag stod iof mest i något hörn och glodde. Jag pratade inte så mycket med någon utan gick mest omkring och funderade över saker. Men det var trevligt ändå, det var skönt att ha sällskap men samtidigt hålla sig för sig själv.
Hade jag varit hemma så hade det nog snarare gått mer i deppandets tecken. Jag känner att jag har hamnat i en formsvacka. Hoppas det går över snart. Jag behöver något (eller någon?) som får upp min pepp.
Ja, ja. Det löser sig.

NU ÄR DET MAAAAAJ!

Jag kommer inte gå tåget idag. Jag kommer sitta hemma och vara sämst med mensvärken från helvetet. Det är verkligen inte läge att umgås med folk just nu. Utan läget är att jag vill slita mitt hår ur rötterna och urgrunds-vråla. Så jag är inte något trevligt sällskap. Alls.

Men det är peppande att det är Maj, finally!

Nu ska jag lägga mig i fosterställning på soffan och fantisera om hur jag kan amputera livmordern på det smidigaste sättet.