WE DON'T JUST WANT AIRTIME.

Tjenahopp.
Jag har inte lyckats åstadkomma någonting alls av det jag planerat att göra idag.

Jag skulle:
- Städa hela läggan så att den är oklanderlig.
- Rensa och möblera om i förrådet så jag får in utemöbler, utehylla, krukor, stereo med högtalare, två affischramar och en lampa.
- Plantera om blommor (ja, jag vet att det är två månader försent).

Jag har:
- Vaknat vid elva (tänkte stiga upp åtta).
- Käkat lunch.
- Skulle läsa lite med somnade till kl två.

Vilket betyder att nu är jag översoven, helt mojsig i huvudet. Irreterad på mig själv för att jag sovit bort en stor del av dagen. (Förut levde jag för att sova bort dagar, jag har börjat bli gammal). Känner mig allmänt WT med skitigt hår och sladdrigt linne.
Jag ska försöka styra upp alla de här grejerna ändå. Men jag blir bara så sur när jag inte gör som jag tänkt.

Maskeraden i Lördags var himla rolig.

Det började med att jag åkte ner på stan och handlade mat och sprit med Karro och Lisa. Sen så var det middag och utklädning hos Karro. Både hon och jag fick hålla med med våra hår i en evighet. Sminkade Niklas till Hank von Helvete. Sen dök Nina och Lisa upp och vi tog senare en taxi till Farmen. Hade lite problem med att folk skulle fatta vilka vi var. Inte för att alla gjorde det ändå. Haha. Jag fick mest höra att jag var en hippie, och Karro fick höra allt från borgare, en i parlamentet till Jackie O. Men det var skojjigt för det. Jag råkade nysa ut öl i ansiktet på en stackare. Hann inte svälja innan jag skulle nysa. Men hon skrattade bara, tur det. Inte direkt något man annars skulle uppskatta, att bli ölnysen i ansiktet. Annars så var det allt från Pandor, Den där Mary till Nosferatu där. Vissa tog det ett jäkla stund innan man fattade vem det var. Det är ju det som är det roliga också. Träffade lite folk som man inte sett på länge. Band spelade. Ja trevligt var det.

RANDY THE BAND OCH LEDIGHET.

Ååååh nu är världens drygaste arbetsvecka avklarad. SKÖNT. Jobba oavbrutet tors-fre (torsdag förra veckan till igår alltså) är ingen hit. Förutom lönen då. Men nu har jag tjatat till mig en ledig helg så jag är nöjd. Min första helt lediga helg på två månader. Jag tyckte som att jag var värd det, även om jag bara får en arbetstid nästa vecka så är det värt det. Det har jag bestämt.
Igår kunde jag för ovanlighetes skull (finn ironin) ses på Scharinska. Det var Ny Våg och Randy spelade. Pepp. Har inte sett dem sedan 2005 tror jag. På Hultsfred. Och det är inte riktigt samma sak som att se dem spela på en mindre lokal här i Umeå. Det var lite Hamnmagasinet 98 stämning. Jag trivdes.
Sen så var Emma där också och det var det lugnt bästa under hela kvällen. Jag har inte träffat henne på tusen år och har saknat henne sjukt mycket.

Idag ska jag åka ner på stan och hälsa på Karro. Det blir middag och vindrickning. Sen så ska vi klä ut oss till Patsy och Edna och dra på maskeradfest på Farmen. Det blir nog en fin kväll.

VISSA MÄNNISKOR.

Är nyss hemkommen från ännu ett nytt svettpass på Iksu. Denna gång fick jag gympa till bl a Tomas Ledin och Linda Bengtsing (Bengzing? Bentsing? Bengtzing? Äh va fasen, jag vet inte). Ja, det var inte dåligt. Tyckte att förra passet var roligare för det var bättre musik och mindre flänga runt med armarna i luften. Det här kändes lite som medelålders-party. Fast det var tuffare. Trots Tomas Ledin. Jag svettades som en liten gris.

Idag har en trevlig person varit in och trakasserat min arbetskamrat pga hennes hudfärg.
Jag förstår det inte, hur mycket jag än funderar och försöker hitta någon logik så kan jag inte finna det till rasism. Eller förtryck över huvud taget. Varför detta sjuka behov av att trycka ner andra? Att det finns människor som i grund och botten känner sig så små att de måste trampa på andra för att känna sig stora. Det är så jävla jävla illa att det är såhär. Vi lever i tvåtusentalet. Man tycker att fördomar och rasism borde vara utrotat vid det här laget. Men det är antagligen bara önskedrömar. Människan kommer alltid ha ett behov av att sätta sig på andra, störa sig på andra för att det finns någonting som inte finns hos en själv. I detta fall, en mörkare ton på huden. Och för det anser man sig ha rätt att vara elak och trakassera någon annan.
Det är så att man kan spy.

JOBB-IGT.

Tjena mittbena.
Nu är Oktober slut och det har snöat och är vinter. Jag gillar det inte. Men kan som inte göra så mycket åt saken så det är väl lika bra att acceptera antar jag.
I veckan har jag jobbat, blivit anklagad av en kund att jag är kundovänlig för att jag inte ville göra ett återköp på en gammal upptinad leverkorv med utgånget datum och utan kvitto. Blivit ledsen över att en klasskompis inte verkar finnas längre med oss. Blivit glad över lång-snack med Sophia. Varit på Skarren och svirat på en Onsdag för ovanlighetens skull. Köpt en ny säsong med Family Guy. Fått beröm av en kund för att jag är trevlig och tillmötesgående. Haft myskväll med katten. Sovit bort nästan en hel dag. M,m.
Ikväll ska jag jobba igen och sen blir det David Sandstöm Overdrives releaseparty på Skarren. Och imorgon ska jag jobba. Igen. Och troligtvis hela nästa vecka också.
Ni vet ju var ni ska gå om ni vill finna mig.

KNÄPPSKALLEN.

Jag hade världens sjukaste dröm inatt.
Jag var och hälsade på hemma hos Hannah och Erik. Varpå Erik förvandlades till världens tyrann som förbjöd mig att gå hem. Han fängslade fast mig vid ett sängben och hällde blod över mig. Han förnedrade mig på olika sätt hela tiden och till en början så ifrågasatte Hannah vad han höll på med. Men tillslut lyckades han lura över henne på sin sida. Så båda två höll på att kasta blod på mig och vara elak på alla möjliga sätt. På något vänster lyckades jag få tag på en telefon där jag ringde till min pappa och grinande berättade att jag blivit tillfångatagen av två kompisar och att han måste komma och rädda mig. Men det var som att pappa inte riktigt förstod allvaret i det hela och sa att han skulle komma efter att han hade varit och installerat någon kassadisk i tjottahejti. Jag var livrädd och Erik blev bara ondare och ondare, och helt plötsligt så inser jag att jag har inte bara mig själv att försöka rädda. Jag hade även en liten låda med pyttepyttesmå kattungar också. Jag lyckades slita mig lös från fängsligen och ta mig ut ur längeheten med kattungarna och en helvetes massa packning och sprang ut i spöregn, och det var mörkt överallt. Erik och Hannah var efter mig och jag såg ingenting. Tillslut kommer pappa med sin bil och släpvagn. Sen vaknade jag.
Det kanske låter dumt när man läser det här, men det var en sjukt obehaglig stämning i drömmen.
Som tur är både Erik och Hannah väldigt snälla personer, och pappa också för den delen. Jag tror att om jag skulle bli tillfångatagen så skulle han nog kuta benen av sig för att rädda en. Och aldrig i hela livet att Erik skulle låsa fast mig någonstans och hälla blod över mig. Hahaha.
Ja men det är väl det drömmar oftast är. Knäppa och osannolika. Som när Lisa drömde om en häst som hade jeans på sig och spelade gitarr i en snöhög.

KLOCKRENT.

These are my tits, yeah.

And this is my ass.

And these are my legs

watch them walk fucking away.

These are long nails to scratch out your eyes.

You are not the victim.

Though you'd like to make it that way.

Pretty girls all gather round

to hear your side of things.

Yeah your side of things.

Your sh-sh-sh-sh-shining path.

These are my ruby red lips.

The better to suck you dry.

These are my long red nails.

The better to scratch out your eyes.

I am sorry I am so nice to you.

Handknifehandkinfehandknife.

blah..blah..blah

All you do is destroy.

All you do is fuck up.

All you ever do is take.

Take take take take take take take take take!

Jag älskar Bikini Kill. De var fanimej bäst i världen när det begavs.

TRÖTTHET & TRÄNINGSVÄRK.

Idag är det Lördag, igen. Veckorna bara flyger förbi. På den här årstiden så får det gärna göra det. Då kanske det blir vår igen fortare än vad man anar. På sommaren däremot är det inte lika roligt att tiden flyger.
Jag är trött och har fortfarande träningsvärk överallt. Imorgon ska jag försöka simma bort det hade jag tänkt.
Igår var jag ute och svirade, men det gick inte så bra. Försökte hålla upp peppen men jag blev alldeles för trött. Det var roligt när vi var hos Lisa. Men i samma sekund som vi kom ut så bestämde sig kroppen för att sova. Så jag tog en taxi hem. Taxichauffören blev impad när jag kommenterade att han lyssnade på Danzig. Sen när jag kommenterade på nästa låt blev han inte lika imponerad, för det var ju Mötley Crüe och de vet ju alla vilka det är, eller hur det nu var. Han berättade också att folk i allmänhet brukar vråla Iron Maiden oavsett vilken hårdrock han än lyssnar på i bilen. Jahapp.
Ikväll är det jobb och sen svirning igen tror jag. Om jag ids. Får se.
Nu vill jag mest lägga mig i ide i ett halvår. Har svårt att hitta peppen. Jag vill hitta något råvärt, men det går inge bra.