NÄSTA 2009.

GOTT NYTT ÅR.

OZ IS THE SHIT.

Jag är inte mycket för att titta på dumburken nowadays. Men nu efter att ha haft två OZ-dvd lånades från Lisa ett tag (sorry) så har jag äntligen fått fingrarna ur och börjat kolla hur historien kommer sluta. Och jag är fast. Varför det tar sån lång tid för mig att se klart serien är väl en gåta. Men när jag väl börjar kolla så går det bara av farten. Det kommer vara sorg när jag plöjt igenom sista säsongen (är på den nu). Sen finns det ju inget mer att hämta.
Måste ju lägga in en bild på snyggingen Ryan O'Riley bara för sakens skull.
Jag och flertalet personer skulle gärna ta en tugga av den karln.



På tal om något helt annat. Jag har ju fått en symaskin i julklapp. Men fortfarande inte sytt något. Jag måste vara sjuk i huvudet.
Ja nu vet ni det. Imorgon är det nyårsafton. Så, Gott nytt år!

MER SOL, GE MIG MER SOL.

Jag håller på att storkna. Jag är så jävla jävla less på att det jämt är mörkt. Och när ljuset väl är framme så är jag oftast inne i en butik eller så ligger jag och sover bort dagen, pga av trötthet och hittar knappt någon ork eller anledning till att stiga upp. Och jag vet att jag inte är ensam. Det har ju iof vänt nu, men jag vill se resultatet direkt. Inte konstigt att man är så jäkla loj dessa månader. Usch, jag avskyr dem.

Julen har kommit och gått. Jag har varit i sveriges absolut största håla, Vännäs, och firat en kort och intensiv jul med mina nära och kära. Eller de firade väl mer jul än jag. Jag firade mest ledigheten och att få umgås med familjen.
Vi lyckades pricka in allt som ska göras på julafton: Jag och bror åker till pappa på förmiddagen och firar med honom och fikar framför tvn med något på som absolut inte har med jul att göra. Typ skidåkning. Fråga mig inte varför, det är så varje jul och jag stör mig inte på det så det gör detsamma. Även i år så lyckades en fadäs smyga sig in. I fjol lyckades både pappa och mamma ge både mig och brorsan exakt likadana julklappar, samt att min bror lyckades införskaffa en likadan julklapp till pappa som han även fick av Konsum Nord.
I år hade jag tydligen slagit in julklappar i förvirring och hade lyckats skriva fel namn på etiketterna till pappas och brorsans julklappar. Pappa förstod inte vad "thä darjk kniigt" var för någon och brorsan trodde jag hade blivit knäpp som ger pappa en blu-ray film. Jag skämdes.
Walk the line som är en vanlig dvd och menad till pappa låg så fint under julgranen hemma hos mamma, adresserad till brorsan. Ja, som sagt, förvirring.

Sen när vi for hem till mamma så var det lite bråk med brorsorna i soffan. Mobbing över mina vegbullar vid lunchbordet och sen allmän koma och sovkalas i soffan innan Kalle Anka. Som vanligt.
Sen så kom tomten på besök. Jag tycker det är helt sjukt att vi, trots att alla är mer eller mindre vuxna, fortfarande ska ha tomte. Efter det var det julpappers-mayhem i hela vardagsrummet och morsan i städmani.
Sen kortspel, och vi av den yngre generationen testade ett bordspel som jag fick i julklapp. Efter det titta på Karl-Bertil Jonsson. Äta mer mat trots att ingen behöver det och efter det kolli resten av kvällen.
Ja precis som jularna i familjen Frölander-Andersson brukar vara.
I love it.

KNÖLIGT.

Jag har fått en konstig knöl i min arm. Vad det kan vara har jag ingen aning om, och den ömmar när jag är där och petar. Men känner inte av det annars. Jag misstänker att den är anledningen till att halva min hand och underarm domnar av när jag sover. Nuförtiden är det mer regel än undantag att jag vaknar av att halva handen pirrar och har sig och att det gör sjukt ont pga att den varit domnad ett tag.
Och igårkväll upptäckte jag en liten knöl precis ovanför armbågen på vänster sida av armen. Vad i hela fridens namn kan det vara?
Flertalet personer som jag jobbar med har känt på armen och haft olika teorier om vad det kan vara. Några förslag är infektion i slemsäck, fettknöl eller allergiutslag (i armen?). Det är tydligen inte en blodpropp i alla fall. För då skulle jag ha SANSLÖST ont och sen så syns det som ett blåmärke på huden fick jag lära mig. Jag tror det kan bero på att jag lyfter väldigt tungt dagligen och har gjort det under hela sommaren och hösten. Troligtvis belastar jag höger arm hårdare än vänster omedvetet pga sen-skadan i vänster ringfinger och att det här är någon sorts protest från kroppen. Men vad vet jag?
Är knölen fortfarande kvar efter jul/nyår så ska ålidhems vårdcentral få sig ett besök.

DUFFY- DELAYED DEVOTION.

Ibland halkar man in på oväntade vägar.

JULEGRISEN.

STRETCH-FJANTEN.

I kväll var jag och Nina på Iksu för att trampa trampmaskin. Gymmet går som i etapper så om man är en våning över så kan man via räcken se ned på våningen nedanför. Det var ett sånt räcke precis ovanför oss. Och där satt någon snubbe och strechade onödigt länge (han satt i spagat med benen ut efter räcket, bara det är ju sjukt), samtidigt som han kollade in mig och Nina på trampmaskinerna, eller vad jag förmodar, kollade in våra rövar. Han satt så i ca en kvart, och varje gång jag kollade upp och såg honom reflekteras i fönstret framför mig, så fick jag ögonkontakt med honom. Han hade även en kompis som stod och kollade in oss en sväng också.
Alltså vad är dealen med folk som verkar gå på gymmet bara för att kolla in andra?
Sköt dig själv för fan.

JULHETS 3000.

Idag har jag varit ledig. Och min lediga dag offrade jag till att springa runt i femhundra butiker med julhets i ryggen. Det var värt. Inte.
Min mor och styvfar kom hit till stan och hämtade upp mig. Mamma sa flera gånger att det här är årets värsta dag. Då hon och Hasse ska fixa julklappar och köpa julmat. Min mamma hatar verkligen att fara in till stan och gå i affärer och armbåga sig fram i förhoppningen att hitta något som inte är helt värdelöst till random barnbarn. Jag förstår henne. Det finns en anledning till att jag hatar köphysterin varje jul. Men likt förbannat så står man där och trängs på Jula/H&M/Stadium/Coop Forum etc varje år.
Fick en ny vinterjacka av mamma som tidig julklapp. Hon är himla snäll den där mamman.
Nu ska jag ta och börja slå in julklappar. Har bara en kvar att ge till brorsan. Jag måste säga att den här dagen är inte så dålig när den är gjord i alla fall.

SLITEN.

Var och bowlade med jobbet plus tre konsums till i helgen. Det var trevligt. Fast jag tycker att en av butikerna som var där kunde ha stannat hemma. Eller åtminstone två st i deras personal. Ragator är deras rätta namn.
Men annars var det kul. Haga vann bowlingen såklart. Våran chef är en jäkel på att bowla. Min prestation däremot var inte så mycket att hänga i granen. Den stannade i en skinka istället.

Misstänker stärkt att jag håller på att bli sjuk, eller få någon sorts kollaps. Mitt huvud känns som en tryckkokare, mitt humör är åt h-vete, jag har ont överallt och orkar fasen ingenting.
Hänging nånting. Det skulle ju vara helt underbart, nu när jag ska vicka för två personer samtidigt. Halleluja. Nä, det blir att gå och lägga sig tidigt ikväll och hoppas på bättre tider.

WORKING GIRL.

Jahapp. Då har man fått jobbtider för resten av December. Så om man vill hänga med Kajje så får man automatiskt hänga på Coop Nära också. Jag kommer jobba jämt. Alltså verkligen varje dag mer eller mindre. Jag kommer vara så jäkla less men kommer bli så jäkla nöjd när jag får Januarilönen. Men den största fördelen med det hela är att jag kommer vara ledig 27 Dec. Jag kommer kunna gå på annandagsfesten. Jag har köpt biljett. Pepp!
(Jag är ledig nyår och nyårsdagen också!).

AVOCADO - KAJJE 2-0.

Jag slant idag när jag skulle dela en avocado. Men jag använde en bordskniv. THANK GOD.
Avocados måste verkligen vara mina största fiender.
(Jag kan inte säga nog hur otroligt pinsamt och klantigt det skulle vara om jag skar mig igen).

HUVUDBRY.

Jag har fått en ny granne, och det är typ den bästa grannen man kan få: Sophia! Hurra hurra hurra för det! Vi har redan hunnit prata halvt ihjäl varandra över kaffe och kollat på Filip och Fredriks äckliga knull-tv.

Har annars en mindre bra vecka.
Tankarna virvlar runt alldeles för mycket. Saker, människor, jobb, liv... Ja mycket.
Jag kommer knappast gå in på här vad det är. Men det är jobbigt. Det är jobbigt att fundera, på saker som varit, på när och om saker kommer. Hur det kommer bli. Det finns egentligen ingen anledning till det heller. Man kan ju som inte bestämma i förväg hur det kommer bli.
Det känns lite som att allt och alla rusar runt och förbi mig och jag står stilla och tar mig ingenstans. Som att jag fastnat i livet.
Troligtvis är jag bara uttråkad. Det händer ju fan ingenting.

GRATTIS TILL PAPPAN.

Nu är det jul, här i vårt hus, julen är kommen, hoppfrallalala... och bananen är bruuun.

Tjenixen! Nu har adventsljusstakarna hoppat upp i fönstren. Och en Tomte har till och med lyckats smyga sig in. Jag är inte så mycket för det där med att dekorera om hela ens liv bara för att det är jul. Jag gillar inte när det blir plyttrigt och vägrar ha hundra jultomtar uppraddade överallt, eller tomte-gardiner fulla lägenheten. En tomte går jag med på. Och så ska min svarta glittriga jul-hjort (eller vad det nu är) få flytta in i lägenheten igen. Och Gilby ska få en glitterstump att mörda. Thats it. Det är sån jäkla hysteri runt julpyntandet. Vissa folk vill ju att hela huset ska vara invirad i blinkande ljus a la ett päron till farsa firar jul (för annars är det ju inte juligt!) och ha tomtar, glitter, ljusstakar, amaryllis etc stående på varfje fri yta hemma. Det bästa är ändå de som kommer in i butikerna och förfasas för att julgrejerna redan har kommit fram i Oktober. Men ändå köper 15 adventsljusstakar som de ställer i alla fönster hemma direkt.
Min mamma är en sån som dekorerar varje fri centimeter i huset, och julgranen är så pyntad så den sviktar och det finns ingen plats för julklapparna under för alla smällkarameller och julbockar. Men det gör inte så mycket för min del. För så har det alltid varit hemma och det är hos Mamma det är jul på riktigt. Skulle hon lugna ned sig och pynta så torftigt som jag gör så skulle nog övriga i familjen ställa in julen som protest.

Däremot något som jag verkligen är emot på riktigt är köphysterin runt jul. Man måste inte köpa hundra julklappar till var och en. Förut köpte jag julklappar till alla i min familj. Men det är bara onödigt, de flesta är vuxna och behöver inte en massa krimskrams som de stoppar in i ett skåp och glömmer bort. Nu har jag tänkt ge klappar till de jag firar jul med bara. Mest för att jag tycker att det är roligt att ge presenter. Skulle jag bli utan själv skulle jag inte bry mig ett dyft. Folk skulle gärna få ta de där julklapparna och ge det till någon ensam som inte har någon att fira jul med, eller ta pengarna och ge dem till UNICEF eller liknande istället.
Det borde folk tänka på istället för att shoppa överdrivet mycket mat och julklappar varje jul. Jäkla överkonsumtionssamhälle.

Annars så, min far och bror har varit här och hälsat på en sväng idag. Pappa fyller 62 år och presenten från mig var egenhändigt gjord smörgåstårta. Jag har aldrig gjort smörgåstårta själv förut, men så svårt kan det ju inte vara tänkte jag. Fick för mig att den skulle vara alldeles fruktansvärd och smaka skit. Men de tyckte om den. Mathias åt fyra bitar tror jag. Jey!

Nä nu ska jag ta och lägga mig och slagga en stund. Sen så bär det av till Karro på fest och senare Crystal Caravan på Scharinska.

WHINE, WHINE, WHINE.

Hela dagen idag har jag haft en fajt med mig själv att vara snäll och inte gnälla. Fastän jag gärna, gärna vill. Allt som gått emot mig har jag förstorat till oresonliga proportioner men jag har lyckats hålla band på mig än så länge.
Aldrig har det varit så svårt att vara leende och trevlig på jobbet som någonsin.
Anledningen heter mensvärk.
- Tappade ett halvruttet äpple med kleggiga sidan nedåt (såklart) och sen rullade under papperspressen. Jag fick lägga mig ned på golvet och åla in mig under pressen för att fiska tillbaka det där vidriga äpplet. Jag var allvarligt arg för det där hur länge som helst.
- Kunder ställde sig i bredd med vagn framför mig när jag kommer med egen vagn full med frukt och som helst vill styra sig själv. Det leendet var stelt kan jag säga.
- Skulle lyfta upp plastbackar med gurka som väger 500 ton och råkade trycka dem mot magen så jag började nästan frusta rök ur näsan.
- Folk som diskar högljutt och skramlande när man har lunchrast och försöker läsa tidningen.
- Bussen är sen och folk puttar ut en ur kön för de tror att det inte finns en chans i världen att de ska ta sig in. Som att bussen skulle rivstarta och burna iväg mitt framför näsan på dem.
Ja. Gnäll gnäll gnäll.

Hittade recept på vegetariska alternativ till julskinka. Då kom julpeppen med full styrka. Längtar jättemycket tills jag får åka till Mamma, några dagar innan jul, och göra skinka, köttbullar, dopp i gryta, klä julgran med Hasse och göra julgodis.
Sen julafton. Fara med bror till Pappa på förmiddagen och fira med honom. Sen så jullunch och julfirande med Mamma, Hasse, Bror 1 och Bror 3 med familj. (Bror 2 firar på annat håll och syrran firar inte överhuvudtaget). Jag längtar!

ATT FALLA.

Såhär känner jag ibland också.

BÄSTA FRÅGAN.

Pojke ca 5 år:
-Vars har ni såna där popcornfrön?

JAY REATARD <3.

Den bästa överraskingen denna vecka är att Jay Reatard är bokade till nästa års Umeå Open. WEE!!!Annars i veckan har Karro varit och hälsat på. Jag har varit och simmat, bubbelpoolat och bastat med Nina, bråkat med Gilby som aldrig lär sig att han INTE får vässa klorna på soffan eller hänga i gardinerna, jobbat, gått omkring och tänkt på saker som inte är värt att tänka på, äntligen fått bort utemöblerna in i förrådet (som fick möbleras om), tokstädat lägenheten efter att utemöblerna fick vara inne ett tag (blev orolig att något ovälkommet djur följde med in och vaknade), kollat på sagan om ringen-trologin och ... ja. Typ det.

Nej nu ska jag sätta mig och vändas över vad fasen jag ska ge mina syskonbarn i julklapp. Alla förslag är välkomna.

DIMMIGA DAR.

Lazy days... Från att klaga över obefintlig ledighet har jag gått över till att klaga över för mycket ledighet. Har varit ledig i fem dagar nu och börjar snart klättra på väggarna. Delvis för att jag har inget att göra och delvis p g a pengaångest, det går ju tyvärr hand i hand med långledighet. I alla fall för mig som är extra.
Hela lägenheten är mer eller mindre kliniskt ren. Har iof fortfarande inte fått in de där utemöblerna i förrådet. Men jag drar mig för att vara där och gräva. Jag har så sjukt mycket grejer och det är i desperat behov av att rensas. Men jag vet inte hur och var alla grejer ska fraktas iväg och det känns som ett evighetsprojekt så därför skjuter jag på det hela tiden. Men snart måste jag styra upp det för möblerna förstörs av att stå ute nu. Men åh, gu så jobbigt.

Gilby sitter i fönstret och tittar med skräckblandad förtjusning på någon granne som flyttar ut eller in. Det flyttas så mycket i den här husen så man har ingen aning om vem och ännu mindre orkar man bry sig.
Jag börjar känna mer och mer att jag skulle vilja hitta mig ett nytt ställe också. Jag trivs väldigt bra i den här längehten. Men jag misstrivs väldigt med att bo på bottenvåningen och insynen. På kvällarna så ser man rakt in i hela lägenheten. Och jag kan inte dra ner persiennerna helt för då hänger katten Tarsan i dem och river ut allt jag har i fönstren. Sen gillar jag inte att ha persinennerna hela neddragna heller.
Nä, en längenhet på andra och tredje våningen skulle sitta fint. Och billigare hyra för den delen.
Men det får bli ett senare projekt.

Nä, jag får försöka styra upp något att göra. Kanske ska ta i tu med det där jäkla förrådet ändå.

WE DON'T JUST WANT AIRTIME.

Tjenahopp.
Jag har inte lyckats åstadkomma någonting alls av det jag planerat att göra idag.

Jag skulle:
- Städa hela läggan så att den är oklanderlig.
- Rensa och möblera om i förrådet så jag får in utemöbler, utehylla, krukor, stereo med högtalare, två affischramar och en lampa.
- Plantera om blommor (ja, jag vet att det är två månader försent).

Jag har:
- Vaknat vid elva (tänkte stiga upp åtta).
- Käkat lunch.
- Skulle läsa lite med somnade till kl två.

Vilket betyder att nu är jag översoven, helt mojsig i huvudet. Irreterad på mig själv för att jag sovit bort en stor del av dagen. (Förut levde jag för att sova bort dagar, jag har börjat bli gammal). Känner mig allmänt WT med skitigt hår och sladdrigt linne.
Jag ska försöka styra upp alla de här grejerna ändå. Men jag blir bara så sur när jag inte gör som jag tänkt.

Maskeraden i Lördags var himla rolig.

Det började med att jag åkte ner på stan och handlade mat och sprit med Karro och Lisa. Sen så var det middag och utklädning hos Karro. Både hon och jag fick hålla med med våra hår i en evighet. Sminkade Niklas till Hank von Helvete. Sen dök Nina och Lisa upp och vi tog senare en taxi till Farmen. Hade lite problem med att folk skulle fatta vilka vi var. Inte för att alla gjorde det ändå. Haha. Jag fick mest höra att jag var en hippie, och Karro fick höra allt från borgare, en i parlamentet till Jackie O. Men det var skojjigt för det. Jag råkade nysa ut öl i ansiktet på en stackare. Hann inte svälja innan jag skulle nysa. Men hon skrattade bara, tur det. Inte direkt något man annars skulle uppskatta, att bli ölnysen i ansiktet. Annars så var det allt från Pandor, Den där Mary till Nosferatu där. Vissa tog det ett jäkla stund innan man fattade vem det var. Det är ju det som är det roliga också. Träffade lite folk som man inte sett på länge. Band spelade. Ja trevligt var det.

RANDY THE BAND OCH LEDIGHET.

Ååååh nu är världens drygaste arbetsvecka avklarad. SKÖNT. Jobba oavbrutet tors-fre (torsdag förra veckan till igår alltså) är ingen hit. Förutom lönen då. Men nu har jag tjatat till mig en ledig helg så jag är nöjd. Min första helt lediga helg på två månader. Jag tyckte som att jag var värd det, även om jag bara får en arbetstid nästa vecka så är det värt det. Det har jag bestämt.
Igår kunde jag för ovanlighetes skull (finn ironin) ses på Scharinska. Det var Ny Våg och Randy spelade. Pepp. Har inte sett dem sedan 2005 tror jag. På Hultsfred. Och det är inte riktigt samma sak som att se dem spela på en mindre lokal här i Umeå. Det var lite Hamnmagasinet 98 stämning. Jag trivdes.
Sen så var Emma där också och det var det lugnt bästa under hela kvällen. Jag har inte träffat henne på tusen år och har saknat henne sjukt mycket.

Idag ska jag åka ner på stan och hälsa på Karro. Det blir middag och vindrickning. Sen så ska vi klä ut oss till Patsy och Edna och dra på maskeradfest på Farmen. Det blir nog en fin kväll.

VISSA MÄNNISKOR.

Är nyss hemkommen från ännu ett nytt svettpass på Iksu. Denna gång fick jag gympa till bl a Tomas Ledin och Linda Bengtsing (Bengzing? Bentsing? Bengtzing? Äh va fasen, jag vet inte). Ja, det var inte dåligt. Tyckte att förra passet var roligare för det var bättre musik och mindre flänga runt med armarna i luften. Det här kändes lite som medelålders-party. Fast det var tuffare. Trots Tomas Ledin. Jag svettades som en liten gris.

Idag har en trevlig person varit in och trakasserat min arbetskamrat pga hennes hudfärg.
Jag förstår det inte, hur mycket jag än funderar och försöker hitta någon logik så kan jag inte finna det till rasism. Eller förtryck över huvud taget. Varför detta sjuka behov av att trycka ner andra? Att det finns människor som i grund och botten känner sig så små att de måste trampa på andra för att känna sig stora. Det är så jävla jävla illa att det är såhär. Vi lever i tvåtusentalet. Man tycker att fördomar och rasism borde vara utrotat vid det här laget. Men det är antagligen bara önskedrömar. Människan kommer alltid ha ett behov av att sätta sig på andra, störa sig på andra för att det finns någonting som inte finns hos en själv. I detta fall, en mörkare ton på huden. Och för det anser man sig ha rätt att vara elak och trakassera någon annan.
Det är så att man kan spy.

JOBB-IGT.

Tjena mittbena.
Nu är Oktober slut och det har snöat och är vinter. Jag gillar det inte. Men kan som inte göra så mycket åt saken så det är väl lika bra att acceptera antar jag.
I veckan har jag jobbat, blivit anklagad av en kund att jag är kundovänlig för att jag inte ville göra ett återköp på en gammal upptinad leverkorv med utgånget datum och utan kvitto. Blivit ledsen över att en klasskompis inte verkar finnas längre med oss. Blivit glad över lång-snack med Sophia. Varit på Skarren och svirat på en Onsdag för ovanlighetens skull. Köpt en ny säsong med Family Guy. Fått beröm av en kund för att jag är trevlig och tillmötesgående. Haft myskväll med katten. Sovit bort nästan en hel dag. M,m.
Ikväll ska jag jobba igen och sen blir det David Sandstöm Overdrives releaseparty på Skarren. Och imorgon ska jag jobba. Igen. Och troligtvis hela nästa vecka också.
Ni vet ju var ni ska gå om ni vill finna mig.

KNÄPPSKALLEN.

Jag hade världens sjukaste dröm inatt.
Jag var och hälsade på hemma hos Hannah och Erik. Varpå Erik förvandlades till världens tyrann som förbjöd mig att gå hem. Han fängslade fast mig vid ett sängben och hällde blod över mig. Han förnedrade mig på olika sätt hela tiden och till en början så ifrågasatte Hannah vad han höll på med. Men tillslut lyckades han lura över henne på sin sida. Så båda två höll på att kasta blod på mig och vara elak på alla möjliga sätt. På något vänster lyckades jag få tag på en telefon där jag ringde till min pappa och grinande berättade att jag blivit tillfångatagen av två kompisar och att han måste komma och rädda mig. Men det var som att pappa inte riktigt förstod allvaret i det hela och sa att han skulle komma efter att han hade varit och installerat någon kassadisk i tjottahejti. Jag var livrädd och Erik blev bara ondare och ondare, och helt plötsligt så inser jag att jag har inte bara mig själv att försöka rädda. Jag hade även en liten låda med pyttepyttesmå kattungar också. Jag lyckades slita mig lös från fängsligen och ta mig ut ur längeheten med kattungarna och en helvetes massa packning och sprang ut i spöregn, och det var mörkt överallt. Erik och Hannah var efter mig och jag såg ingenting. Tillslut kommer pappa med sin bil och släpvagn. Sen vaknade jag.
Det kanske låter dumt när man läser det här, men det var en sjukt obehaglig stämning i drömmen.
Som tur är både Erik och Hannah väldigt snälla personer, och pappa också för den delen. Jag tror att om jag skulle bli tillfångatagen så skulle han nog kuta benen av sig för att rädda en. Och aldrig i hela livet att Erik skulle låsa fast mig någonstans och hälla blod över mig. Hahaha.
Ja men det är väl det drömmar oftast är. Knäppa och osannolika. Som när Lisa drömde om en häst som hade jeans på sig och spelade gitarr i en snöhög.

KLOCKRENT.

These are my tits, yeah.

And this is my ass.

And these are my legs

watch them walk fucking away.

These are long nails to scratch out your eyes.

You are not the victim.

Though you'd like to make it that way.

Pretty girls all gather round

to hear your side of things.

Yeah your side of things.

Your sh-sh-sh-sh-shining path.

These are my ruby red lips.

The better to suck you dry.

These are my long red nails.

The better to scratch out your eyes.

I am sorry I am so nice to you.

Handknifehandkinfehandknife.

blah..blah..blah

All you do is destroy.

All you do is fuck up.

All you ever do is take.

Take take take take take take take take take!

Jag älskar Bikini Kill. De var fanimej bäst i världen när det begavs.

TRÖTTHET & TRÄNINGSVÄRK.

Idag är det Lördag, igen. Veckorna bara flyger förbi. På den här årstiden så får det gärna göra det. Då kanske det blir vår igen fortare än vad man anar. På sommaren däremot är det inte lika roligt att tiden flyger.
Jag är trött och har fortfarande träningsvärk överallt. Imorgon ska jag försöka simma bort det hade jag tänkt.
Igår var jag ute och svirade, men det gick inte så bra. Försökte hålla upp peppen men jag blev alldeles för trött. Det var roligt när vi var hos Lisa. Men i samma sekund som vi kom ut så bestämde sig kroppen för att sova. Så jag tog en taxi hem. Taxichauffören blev impad när jag kommenterade att han lyssnade på Danzig. Sen när jag kommenterade på nästa låt blev han inte lika imponerad, för det var ju Mötley Crüe och de vet ju alla vilka det är, eller hur det nu var. Han berättade också att folk i allmänhet brukar vråla Iron Maiden oavsett vilken hårdrock han än lyssnar på i bilen. Jahapp.
Ikväll är det jobb och sen svirning igen tror jag. Om jag ids. Får se.
Nu vill jag mest lägga mig i ide i ett halvår. Har svårt att hitta peppen. Jag vill hitta något råvärt, men det går inge bra.

HANNA HAR FYLLT ÅR, KATTCHING!

Hola bandola.
Idag har jag varit på födelsedagsfika hos min fin-fina vän Hanna som nyligen fyllt år. Det var jäkligt värt och roligt att få träffa lite folk. Jag är inne i en jobba jämt period och då blir det glesare mellan träffarna med goda vänner. Hanna har jag knappt umgåtts med alls sen i Juni tror jag. Det är skandal! Det var himla trevligt att hälsa på henne och Erik och lilla Vilja som växer så det knakar.

Idag är det Lördag, troligtvis blir det inget galej ikväll heller. Jag känner att jag gärna skulle gå ut och slarva lite. Men jag jobbar 12 imorgon och sen så händer det väl inget jätte-speciellt i stan egentligen. Det är tatueringsmässa på Scharinska denna helgen och det drar lite men samtidigt känns det ganska onödigt. Jag borde nog stanna hemma och hoppas på att någon hör av sig och vill att jag ska med ut. Så kan jag överväga då. Fast jag vet inte. Vill jag eller vill jag inte?

DET GÅR INTE ATT HINDRA TIDENS GÅNG.

Tjabba.
Ja det var sannerligen ett bra tag sedan man skrev något här sist. En hel sommar har gått, och vad har jag gjort? Inte mycket egentligen. Tyvärr så blev sommaren -08 inte en höjdar-sommar. I alla fall inte vädersmässigt, men annars var den ok ändå. Juni= Sjukskrivning, Juli= Jobb, jobb och lite mer jobb, Augusti= Göteborg, lite jobb och lite fest. Jag har inget att klaga över i alla fall. Höjdpunkten var ju helt klart resan till Göteborg. Syftet var att besöka festivalen Way Out West samt hälsa på min älsklingsälsklings-Krille. Mannen på bilden här ovanför. Jag bodde hos honom i hans lilla studentlägenhet men lyckades mest bara förvara mina grejor där. Sov bara 1 av 3 nätter hos honom. Nej, inga bortamatcher, jag var Micke och Åses soffbarn för jag ville inte ta mig hem själv i Göteborgsnatten. Speciellt inte efter att man fick höra att dittills hade det varit 67 våldtäkter bara i sommar.

Way Out West var helt ok. Det började på Torsdagen med Buzzcocks på krogen Henriksberg. Väldigt bra men jag såg inte så mycket för det var sjukt mycket folk på liten yta, och jag är ju inte 1,90 lång tyvärr. Fredagen öppnades med The Sonics som var jävulskt bra! Både Buzzcocks och Sonics är två band som jag inte i mina vildaste drömmar trodde att jag skulle få se live. Men men, ibland händer det man sist förväntar sig :). Sen så såg jag lite av Franz Ferdinand. De var bra rent musikalisk men tråkiga på scen. Såg även lite av Sonic Youth, också bra. Och sist men absolut inte minst Broder Daniels sista spelning.

Broder Daniel ... Ja, tillräckliga ord finns nog inte för attt beskriva hur mycket det bandet har betytt och fortfarande betyder för mig. Jag har levt och andats bröderna. Jag tror inte att jag överdriver om jag säger att de var min första stora kärlek. Jag reste land och rike runt utan pengar och boende (och tillstånd från föräldrar för den delen) för det här bandets skull. Jag har sovit bakom en mack för det här bandets skull. Jag har levt på luft för det här bandets skull. Jag har blivit hotad av min far att bli polistransporterad hem till Norrland för det här bandets skull. Och inte en chans att jag någonsin kommer ångra något. Den dagen jag hörde Broder Daniel på riktigt, till den grad att de gick rakt in i mitt hjärta och stannade där för alltid kommer alltid vara en av de största dagarna i mitt liv. Ja, jag skulle kunna sitta här och skriva i evigheter om hur mycket jag älskar det här bandet, men det tänker jag inte göra nu, det får vi tag någon annan gång. Men sista spelningen någonsin... Det var inte så känslosamt som jag trodde. Jag såg framför mig att jag skulle stå där framför scenen med tårarna rinnande, med sorg över en gitarrist som fattades så oerhört på scenen, över att Broder Daniel alltid kommer, oavsett om jag inte lyssnat på en skiva på två dagar eller två år kommer alltid ändå vara bäst, över att jag inte är 16 år längre och över att jag aldrig kommer få uppleva det här igen. Nej, ögonen var torra, och jag blev nästan arg på mig själv för jag tyckte att Broder Daniel var värda mina tårar, men nej. Två dagar senare satt jag och läste en artikel om deras avsked samt tittade på bilder och videosnuttar i min digitalkamera...

Jag har inte gråtit så mycket på flera år.

Lördagen skippade jag Way Out West till förmån av två utflyttade fåglar från Umeå. Ubbe och Sandra. Det var betydligt roligare att sitta med dem i en park och senare på ett sunkhak än att glida runt i lera med 20.000 personer som jag inte var det minsta intresserad att trängas med.

Efter det har livet gått som vanligt här i Umeå. Nu är det höst och fint. Snart är det vinter och jag är trött.

NIGHTMARES ARE ALL YOU BRING TO ME.

En olycka händer så lätt. Eh, ja, det kan jag sannerligen intyga. För två veckor sedan slant jag med kniven och skar av ungefär halva vänster ringfinger. Skulle kärna ur en avocado. En av världens farligaste frukter enligt läkaren. Jo, det kan jag nog hålla med om. Så nu sitter jag hemma sjukskriven i en månad med en skena på hela underarmen, jag får inte ta av den alls, inte ens när jag duschar. Blä, för de som undrar så, ja, man kan lukta fotsvett i handen. Jag blev också förlamad i halva ringfingret men det är inget jag kommer påverkas särskilt mycket av. Guschelov för det. Det är lite nice att vara sjukskriven så länge, och ännu mer nice att man får användning av försäkringen. Men resten är bara jäkligt jobbigt. Försök att inte använda ena handen överhuvudtaget i en dag. Så har jag det i en månad. Mindre roande. Men men, vad gör man? Ibland klantar man sig. Det bara är så.

VÄRLDENS FINASTE KURRE. VARFÖR?

Fick ikväll den fruktansvärt ledsamma nyheten att en av mina mammas katter, Kurre, har blivit överkörd av en bil. Bokstavligen, bilen hade kört över hela katten. Så nu får man hoppas att han slapp plågas något. Jävla idioter som kör som tokar på vägen som är vid mammas hus!

Vila i frid älskade lilla Kurre. Jag kommer aldrig att glömma dig.

BIRTHDAY GIRL IGÅR.

Igår så uppnådde jag den förträffliga åldern på 25 år. Eller halvkärring som jag själv väljer att kalla det. Halvvägs till 50, ja jisses. Tiden går och det går fort. För tio år sedan var det 1998 och jag hade nyss fyllt 15 år. Fast iof, det känns som inte direkt som igår när jag var 15. Det känns jäkligt avlägset faktiskt. Tiden kanske inte går så fort ändå.

Hur som helst, så firade jag min dag med att ta bussen till Umedalen och ha en softardag på Iksu Spa. Jag och min kompis Maya badade i varm källa, simmade, badade bubbelpool så vi blev illamående, badade både torr och ångbastu, la ansiktsmasker och mådde gööött! Förträfflig födelsedag måste jag säga!

Senare på kvällen så cyklade jag hem till ovan nämnda kompis för att kolla in filmen "Lost in translation" och blev överraskad med schwartsvaldtårta och kaffe. Det var inte dåligt det heller. Och filmen var mycket bra. Men det var inte så oväntat för jag är en sucker för Scarlett Johansson och gillar mysgubben Bill Murray, och Sofia Coppola, som regisserade filmen, fick som en speciell liten plats i mitt hjärta med sin debutfilm "The Virgin suicides" när den kom. "Lost in translation" var som gjord för att vara en riktig Kajje-film alltså.

I Lördags hade jag fest. Som jag skrev tidigare så hade jag bjudit ca 36 pers. Men jag var inte orolig för det, trodde knappast att alla skulle komma, och de gjorde inte alla heller. Och om jag ska vara helt ärlig så är jag glad för det. Det kom ca 25 pers och det blev lite halvtrångt i min 40,1 kvadratmeter stora lägenhet. Fast nog hade det gått att pressa in några fler. Så jag hade inte blivit missnöjd om alla 36 kommit.

Festen var jättetrevlig och jag fick jättefina presenter. Bland annat ett presentkort på Wilmas för 800 kr. Jag ska välja fotvård. Kommer inte bli dåligt! Sen så åkte jag och några till Scharinska för att kolla in The Facers återförening för en kväll. Men det var så mycket folk så man såg inte konserten. Men det var trevligt på good old Skarren för det.

Avslutade kvällen fint med att dricka ett glas Gin hos en kompis vid tretiden på natten. Mycket smart beslut. Man mår ju inte direkt bättre dagen efter. Men där alkoholen kommer in åker smartheten ut :).

SURT OCH TRÅKIGT.

Hej hej.

Ännu en dag, ingenting gjort. Tanken var att jag skulle storstäda, dvs dammtorka och göra det rent och fint här inför Lördag. Men det enda som skedde var att jag flyttade min bokhylla så det ska bli mer plats, och sen dammtorkade den. Det är iof inte stökigt eller äckligt här. Men jag kunde ha anstängt mig lite mer. Tyvärr är jag lat to tha bone.

Sen så har jag roat mig med andra roliga tisfördriv som att kolla bilddagboken 5736392 ggr och betalat räkningar. Jag är "glad" över att det är både CSN och Radio-helvetet-tjänst den här månaden. Jag som hade tänkt betala tillbaka lite av den stora skulden som jag har till mitt sparkonto. Men så roligt fick vi inte ha. Jag hatar verkligen pengar. Hela ens jäkla liv styrs av skiten, och inte har man något utbyte av det heller egentligen. Pengar bidrar bara till stress och olycka. Man blir inte lycklig av det. Oavsett om man har mycket eller lite. Fast man har ju iof hellre mer än mindre av det. Jag hatar det oavsett. Det går ju inte att motsäga att folk blir dumma i huvudet av det. Inte att jag tror att jag blir dum i huvudet om jag får en bra lön, men ja skitsamma. Vad fasen jiddrar jag om?! Något bättre kan jag väl ändå komma med?

Nä, jag är på dåligt humör. Sånt där humör där man tycker att allt är skit och livet känns värdelöst etc. Hatar när det är så, men nu är det så. Punkt slut.

Imorgon ska jag på middag med jobbet. Inte peppad. På Lördag har jag min fest som jag tjatat om till folk i flera månader. 36 har jag bjudit. Får se hur det går. Är ju som sagt sjukt opepp på allt just nu. Men det blir säkert trevligt. Jag har ju faktiskt världens finaste och bästa kompisar. Det är bra det!

Nä nu ska jag väl försöka ta mig i kragen och kanske käka en mandarin och tänka på festen, att det blir en skitbra fest och mitt liv suger inte alls.

Jag ska hur som helst sluta spy ut en massa orelevant surtjat här i alla fall.

SJUKT BRA KÖP.

Tjohejsan!

Idag har jag varit på Strömpilen och köpt en finfin klänning som jag fyndade igår. 100 pix. Jag är väldigt nöjd!

Sen sist har det väl inte hänt så överdrivet mycket. Jag har väl jobbat och hängt som vanligt. Varit lite för mycket ledig, men samtidigt så har vädret varit helt underbart på sistone, så jag borde inte klaga alltför mycket på ledigheten.

En ögonbrynshöjande sak är väl iof att jag och Elot har börjat simma, eller börjat och börjat, det återstår väl att se, men vi har gjort det en gång och har för avsikt att fortsätta med det. Jag har till och med gått och köpt en bikini just för simningsyftet. Det var sjukt skönt, och var väldigt lommen efteråt. Får se om man kommer få lite bättre kondis med det hela, men det borde jag få tycker jag.

Annars så har jag hälsat på Hanna och lilla Vilja som är hur fin som helst. Snart snart ska jag väl också få träffa Emma och Rickards lille knodd som föddes i Söndags. Det är värsta baby boomet bland mina vänner nu :). Hanna och jag kom översens om att om några år så är det min och en till polares tur att börja producera. Får väl se hur det blir med den saken, känns ganska avlägset för min del i alla fall. Måste ju skaffa mig en karl först kanske, samt känna att jag VILL ha barn hehe. Jaja time will tell.

RAMLADE PÅ RUMPAN.

Jag drattade på röven idag. Hade varit och handlat lite mat och kattsand så jag hade båda händerna fulla. Råkade då komma åt en dold isfläck, eftersom det har blåst väldigt mycket så snöas det ju över, och föll handlöst och kunde inte ta emot med handen så baken fick den stora smällen helt själv. Tog mig upp snabbt som f*n och rusade pensionärsvist in i huset. Det var någon som såg mig ramla och det är ju pinsamt. Det gjorde ont! Som attans.

Så nu har jag en uppsvälld ömmande muskel på en skinkan och jag kan knappt sätta mig och nästan inte böja mig ner överhuvudtaget. Och ont nånting. Jäkla blåst som orsakar livsfarliga gömda isfläckar!

BLOMMOR, VÄNNER & JOBB ÄR MITT LIV.

Idag har jag sått mina fröer. Det ska bli mycket intressant att se om jag har lika gröna fingrar som mor min. Hon behöver bara titta på ett blomfrö så börjar det gro verkar det som. Och man brukar väl säga "sådan mor sådan dotter"? Hehe. Nä, som sagt det ska bli intressant att se hur det går.

Träffade finfina höggravida Emma förut idag. Vi gick omkring och kollade runt lite i affärer, sen tog vi en kaffe på Schmäck. Det var trevligt. Emma är en av flertalet personer som jag känner att jag tillbringar alldeles för lite tid med. Men snart ska ju hon och Rille ha barn. Så då kommer de ha fullt upp med sin lille bebis, som säkerligen kommer ha stora ögon och vara hur gullig som helst.

EN LITEN HYLLNING TILL EN FÖRTRÄFFLIG KATT.

Jaha. Då har jag OCKSÅ gått och skaffat mig en blogg. Varför vet jag dock inte, och jag har väldigt svårt att tro att den kommer vara intressant. Men men, man kanske skulle börja vara lite produktiv igen och börja pyssla lite så man har något att visa upp. Ja, man får se.

Däremot kan jag ju visa upp min fin-fina kissekatt Gilby! Fin som snus är han. Han fyller snart ett år så då vankas det tonfisktårta med gräddfil och räkor. Sitter nog bra i en liten kattkista kan tänkas.

Idag var det egentligen tänkt att jag ska storstäda lägenheten och vädra ur. Men som vanligt så hamnade man framför datorn istället. Jag förstår inte riktigt varför jag aldrig orkar rycka upp mig och göra något nödvändigt längre. Jag måste ha gått och blivit lat på äldre dar. Det finns så himla mycket som jag borde/vill göra men kontentan av det hela blir sittning framför datorn. Den här veckan har verkligen varit slö när jag varit hemmavid. Men då har det iof hänt flertalet tråkiga och väldigt sorgliga saker. Det har ju spelat in en stor roll.

Nä, nu ska jag ta och rycka upp mig och för det första äta något, för det ids jag inte heller engagera mig så mkt i nuförtiden. Sen så blir det städning för hela slanten! Jag kanske till och med lägger in någon liten bild på slutresultatet. Bara som ett bevis på att jag gjort som jag sagt.

Nä, nu ska latheten besegras!